Ensamterroristen är polisens mardröm
Wolfgang Hansson: "Det här hade lika gärna kunnat hända i Stockholm"Den ensamme terroristen är säkerhetspolisens mardröm.
Nästan alltid extremt svår att upptäcka i tid. Nästan alltid omöjlig att stoppa.
Gärningsmannen i London kan vara ännu en i raden i terrorrörelsernas nya taktik.
Attacken på Westminister Bridge och mot den brittiska parlamentet ser ut att vara en så kallad lone wolf-attack. Ett verk av en ensamvarg. Men det är för tidigt att säkert slå fast det.
Ett skäl till varför Scotland Yard varit ovillig att gå ut med mannens identitet kan vara att man först vill se om han haft några medhjälpare.
Att polisen gripit ytterligare personer behöver inte betyda att de varit med och planerat dådet. Den typen av gripanden är vanliga efter alla terrordåd.
Sedan hösten 2014 har vi sett en rad ensamattacker i Europa, Australien, USA och Kanada. Sannolikt som ett svar på den direkta uppmaning som IS då riktade till sina anhängare runtom i världen att slå till i sina hemländer med alla till buds stående vapen.
– Slå in hans skalle med en sten, slakta honom med en kniv eller kör över honom med din bil, sa IS dåvarande talesman Abu Muhammed al-Adnani.
Uppmaningen kom till för att skapa en våg av terrorism i västvärlden och på så sätt destabilisera samhällen i Europa och USA. Med små medel skapas en känsla av rädsla och otrygghet.
Stoppat 13 attacker
Lone wolf-attackerna är ett komplement till de mer noggrant förberedda attackerna som de i Paris 2015 och Bryssel 2016. Välplanerade och spektakulära attacker med många gärningsmän har blivit allt svårare att genomföra. I Storbritannien uppges polisen ha stoppat minst 13 planerade attacker de senaste åren av samma dignitet som tunnelbaneattacken i London 2005.
Islamiska staten och andra terrorgrupper vet att säkerhetspolisen har otroligt svårt att stoppa ensamterrorister som använder sig av enkla, vardagliga vapen och som inte drar uppmärksamheten till sig. Så länge ingen kommunikation sker på sätt som polisen kan avlyssna går det även att ta emot enklare hjälp.
I Londonfallet verkar gärningsmannen ha varit känd av polisen som en person med jihadistiska sympatier. Faktum är att det i efterhand visar sig i de flesta ensamvarg-attacker att förövaren tidigare varit dömd för brott eller funnits på polisens listor över våldsbejakande extremister.
Omöjliga bevaka
Men trots kännedom om personer har polisen oerhört svårt att agera innan en presumtiv terrorist verkligen genomför ett terrordåd. Antalet våldsbejakande islamister i många länder i Västeuropa är så stort att polisen omöjligen kan ha alla under bevakning dygnet runt. Bara i Frankrike har polisen 10 000 på sin lista.
Radikaliseringen kan dessutom gå väldigt snabbt, som i fallet med Nice-terroristen.
Sveriges hittills ende självmordsbombare, svensk-irakiern Taimour Abdulwahab, är en av få som lyckades passera helt under polisens radar i både Storbritannien och Sverige innan han slog till på Drottninggatan i julhandeln 2010. Lyckligtvis fallerade hans bomb och dödade bara honom själv.
De flesta ensamattacker med jihadistiska förtecken är i praktiken självmordsattacker. Den fransk-algeriske gärningsmannen i Nice plöjde först med sin lastbil genom människomassorna för att döda så många som möjligt och visste att han var chanslös i den eldstrid som följde med polisen.
Stängd gräns ingen lösning
Samma sak med gärningsmannen i London. Först dödade han urskiljningslöst med sin hyrbil innan att försökte ta sig in i den ytterst välbevakade parlamentsbyggnaden genom att attackera en polisman med bara knivar som vapen. Ett garanterat sätt att bli dödad.
För den islamistiske terroristen är döden inget straff utan en välsignelse som garanterar hjältestatus och ger många fördelar i livet efter detta.
Efter varje terrordåd höjs många röster för att stänga västvärldens gränser för invandrare och flyktingar från muslimska länder. Men det vore en i de flesta fall otillräcklig åtgärd för att stoppa terrorn.
En majoritet av lone wolf-terrorister i Europa och USA är födda där eller har bott i väst sedan de var barn. De har radikaliserats i Europa och USA. I några fall handlar det om människor som stridit för IS i Syrien och sedan återvänt till Europa. Men i många fall rör det sig om vanliga medborgare, ofta andra generationens invandrare, som av olika anledningar spårar ur.
En gemensam nämnare
Mannen i duon som genomförde San Bernadino-attackerna i USA i december 2015 där 14 dödades var född i USA. Gärningsmannen som sköt ihjäl 50 människor på gayklubben i Orlando jobbade som säkerhetsvakt och var också född i USA.
Den enda gemensamma nämnaren är egentligen en känsla av utanförskap. Bland terroristerna finns såväl fattiga som välbärgade, outbildade och högutbildade.
Att det inte finns en enda tydlig profil för hur en terrorist ser ut gör det ännu svårare för polisen att i tid förutse vem som är farlig.
"Det påminner otroligt mycket om andra terrordåd"