Trist med tummen ner för fler mammamånader
Centern: "Det är förskräckligt"Det är synd att förslaget om att öka mamma- och pappamånaderna i föräldraförsäkringen till fem inte kommer att förverkligas.
På sikt skulle det nämligen höja kvinnolönerna.
I Sverige tjänar kvinnor 87 kronor när män betalas en hundralapp. Så ser det ut om man tittar på hela arbetsmarknaden och har räknat upp deltiderna till heltid.
I själva verket är alltså skillnaderna större eftersom kvinnor jobbar deltid i mycket högre grad än män.
Men Statistiska centralbyrån laborerar även med två andra siffror. Den första av dem är en så kallad standardvägt siffra. Där tar man hänsyn till att kvinnor jobbar i andra sektorer än män och har olika utbildningar. Då tjänar kvinnor 91 kronor jämfört med männens hundralapp.
Om hänsyn i ställer tas till att kvinnor jobbar deltid, tar längre föräldraledighet och tar hand om sjuka barn i högre grad än män så blir skillnaden större. I så fall tjänar kvinnan 81 kronor när mannen lönas med hundra kronor.
Hur man än räknar tjänar alltså kvinnor mindre än män. Och en bidragande orsak till det är föräldraförsäkringen.
Det finns i huvudsak tre skäl till att kvinnor tjänar mindre än män.
1. Strukturella löneskillnader. De beror på att lönerna är lägre i kvinnodominerade sektorer än i manlig dominerade yrken.
2. Befattningsskillnader. Män är i högre grad än kvinnor chefer och får därmed bättre betalt.
3. Direkta löneskillnader, alltså ren lönediskriminering. Kvinnor får lägre lön än män trots att de har samma jobb.
Enligt en rapport från Saco som nu är ganska gammal, från 2001, var de direkta löneskillnaderna mellan noll och två procent i kommunal sektor, mellan noll och fyra procent i statlig sektor och mellan fem och tio procent i den privata sektorn.
4. Deltid. Kvinnor jobbar i högre grad än män inte heltid.
Men det finns även andra faktorer som fungerar som lönepressar för kvinnor. En av dem är föräldraförsäkringen. Eftersom män tjänar mer än kvinnor är det vanligt att mamman stannar hemma längst och tar ut flest vabdagar.
Det påverkar lönen negativt. Så här skrev författarna till ovan nämnda Sacorapport:
”Just föräldraförsäkringen är svår att gå förbi i en diskussion om hur vi skall kunna rå bot på ojämnställda löner.”
Och:
”Samtidigt är det i längden ohållbart att en lagfäst försäkring befäster och kanske t.o.m. ökar löneskillnaderna mellan män och kvinnor över hela livet”.
Saco:s förslag var då att öka ersättningen i föräldraförsäkringen. Steg i den riktningen har tagits men inte så långa som den fackliga organisationen ville.
I stället har staten öronmärkt månader för mamman och pappan. 1995 kom kom den första så kallade pappamånaden. En månad veks för mamman och en för pappan, annars förverkades den perioden av föräldraförsäkringen.
Nu tar kvinnor ut 72 procent av dagarna i föräldraförsäkringen enligt Statistiska Centralbyrån. Siffran gäller 2015. Kvinnorna tog ut 62 procent av vabdagarna (tillfällig vård av barn) samma år.
Det fick dock ingen effekt på kvinnolönerna. 2016 utökades de öronmärkta månaderna till tre. Om det fått någon effekt på lönenivåerna är för tidigt att säga.
Men ett mer jämlikt uttag av föräldraförsäkringen borde ha en positiv effekt på kvinnors löner. Alltså är förslaget om att öka de öronmärkta månaderna i föräldraförsäkringen med två till fem alldeles utmärkt. Det är synd att en majoritet i riksdagen inte tycker det.
Gå med i vår opinionspanel du också
