Nej, man får inte frozen shoulder av covidvaccin
En falsk nyhet spreds i veckan.
Den att man får frozen shoulder av covidvaccin.
En sensation om det varit sant.
”Det är ju helt fel”, sa jag när jag hörde den märkliga nyheten på radion. Min man sa att det här måste ju hamna i det granskande programmet ”Medierna”. I stället toppade Ekot med ett nytt inslag med rubriken:
”Många vill få pengar för frusen axel efter Ekots rapportering”.
Kanske hade de översatt frozen shoulder till svenska för att undgå kritik om den felaktiga diagnosen.
”Experterna tror att många lider i tysthet av frozen shoulder efter vaccinering”, löd rubriken på det första inslaget.
Som jag muttrade till min man vore det en sensation om man i Sverige skulle hittat en orsak till att FSS, frozen shoulder syndrome, uppstår.
Det har nämligen varit en gåta sen 1872.
Jag är en FSS-överlevare, på flera sätt. Först fick min mamma det, i 40-årsåldern. Uttrycken ”frozen shoulder” och ”bryta upp” hördes ständigt i hemmet.
Först frös hennes ena axel fast, och några år senare den andra. Läkaren sa att axeln skulle brytas upp, vilket också hände. Det fasansfulla i detta gjorde djupt intryck.
Ändå kopplade jag inte alls rätt när jag en höstdag 2004 plötsligt inte kunde stretcha vänsterarmen bakåt på gymmet.
Vad som sedan hände antar jag gjorde djupt intryck på mina barn. Armen blev allt stelare, och ibland kändes det som att den ramlade av, en hastig rörelse kunde utlösa en fruktansvärd smärta.
Åh, alla dessa goda råd som kastades på mig, akupunktur, träning, smärtstillande, felaktiga diagnoser hos sjukgymnast, ruptur på supraspinatusmuskeln i axeln trodde husläkaren.
Jag vet inte hur jag ändå till slut fick en remiss till en expert, men han tvekade inte.
”Du har något som kallas frozen shoulder”, sa han. ”Jag skulle vilja söva ner dig och bryta upp den”.
Som tur är redde Aftonbladet efter det första felaktiga SR-inslaget ut begreppen, och det man kan drabbas av efter att ha fått en felplacerad vaccinspruta är SIRVA (shoulder injury related to vaccine administration).
Symptomen liknar frozen shoulder, men det är en helt annan diagnos.
Man vet att riktig frozen shoulder är vanligare bland diabetiker och att det finns en genetisk koppling. Men det mesta är fortfarande mystiskt med denna åkomma.
Inget har egentligen hänt sen mamma bröt upp sin axel. Så där låg jag sövd, 40 år senare, och skulle genomgå samma sak.
Detta med att bryta upp axeln kallas mobilisering under narkos. Trots att smärtan efteråt är brutal, måste man omedelbart sätta igång med sjukgymnastik för att inte axeln ska frysa fast igen. Det har tagit lång tid att få upp samma rörlighet och styrka i den armen som den andra.
Det finns en härva av tyckanden och feldiagnoser när det gäller frozen shoulder. Men att Sveriges Radio upprepat spridit felaktig information är ändå ofattbart.
Blanda inte ihop FSS, frozen shoulder syndrome, med andra saker. Det är en specifik, vidrig, åkomma som behöver behandlas på rätt sätt.
- Frusen skuldra (även kallad adhesiv kapsulit eller frozen shoulder) drabbar cirka tre procent av befolkningen. Tillståndet förekommer oftare hos kvinnor och debuterar vanligen vid 40-60 års ålder.
- Det första fallet av frozen shoulder beskrevs av den franske läkaren Duplay 1872. Själva begreppet myntades av läkaren Ernest Codman 1934 och han la fast 12 kriterier för diagnosen.
- ”Det är ofattbart att frozen shoulder så ofta blir överdiagnostiserad och feldiagnostiserad, och att patienter utsätts för felaktig information, kvacksalveri och nonchalans”, skriver ortopeden och främste forskaren i ämnet Tim Bunker.
Sveriges Radio svarar:
Aftonbladets skribent Britta Svensson tar i sin krönika den 3 november upp Ekots rapportering om frozen shoulder. Svensson påstår i sin text att Ekot spridit en falsk nyhet om att man får frozen shoulder av covid-vaccin. Svensson hävdar också att Ekot använt sig av fel begrepp - frozen shoulder istället för SIRVA (shoulder injury related to vaccine administration).
Vi håller med Britta Svensson om att SIRVA är en korrekt benämning på fenomenet. Benämningen användes i reportaget och kunde också använts i nyhetsinslaget. Vi kunde även ha varit tydligare i att säga att SIRVA påminner om frozen shoulder, men är en annan diagnos.
Ekot har däremot aldrig hävdat att SIRVA (som vi beskrev som frozen shoulder) skulle vara en biverkning av just covid-vaccinet. I inslagen är det tydligt att det handlar om ett tillstånd som läkare menar kan uppstå på grund av själva handhavandet av sprutan.
I inslagen intervjuas till exempel Pelle Gustafson, chefläkare på Regionernas ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF. Han beskriver att man kan få symptom som påminner om frozen shoulder, med svåra smärtor i axeln som sen övergår i stelhet. Ett medicinskt fenomen som han menar troligtvis beror på att sprutan getts för högt upp och hamnat i en slemsäck istället för muskeln, så kallad SIRVA.
Samma dag den 26 oktober, gjorde vi också ett uppföljande inslag om att risken för att få SIRVA minskas om man håller handen i midjan vid vaccinering och om både den som får och den som ger sprutan sitter ner. Även där påpekar vi att det handlar om ett handhavandefel vid injiceringen och inte beror på själva vaccinet.
Karin Wettre, chef Nyhetsgruppen Ekot
Karin Wirenhed, reporter Ekot