Dina problem får du lära dig att leva med – om du inte är man
Att födas till kvinna innebär ju som bekant att livet kommer att kantas av obegripliga orättvisor som man dessutom genom patriarkal kulturell och religiös fostran från dag ett i jordelivet lär sig att det inte lönar sig att tjafsa om.
Vi lär oss att utöva lydnad mot Guds plan, att förstå att kvinnor är från Venus och män från Mars eller hur det nu var, att vara nöjda, kåta och tacksamma och inte göra massa motstånd och väsen av de här orättvisorna.
Kan man inte det, utan ägnar sitt kvinnoliv till att försöka göra något åt det här absurda systemfelet som drabbar hälften av jordens befolkning, så anses man ofta vara besvärlig, hysterisk, galen, manshatare och i bland till och med sjuk.
Inte så tacksamt med andra ord att bedriva kvinnokamp.
Därför blev jag så glad när folk ändå vågar och bestämmer sig för att gå emot patriarkatvindarna.
2014 har till exempel mycket tack vare Liv Strömquists sommarprat kallats mensens år. För fösta gången i svensk historia pratas det medialt öppet om mens.
DN:s ”insidan” har under den senaste veckan hakat på och publicerat en reportageserie om mens och det är med stor bedrövan jag förstår hur sjukt skam- och tabubelagd mensen faktiskt fortfarande är.
Hälften av jordens befolkning har mens, ett egentligt fint tecken på hälsa. Ändå känner flickor långt innan vi ens får den obehag, skam och äckel inför den.
Att få mens är att drabbas av ett tabu. Skammen kring mensen gör också att de flesta av världens kvinnor saknar kunskap om sina kroppar och om hur menscykeln påverkar vårt välmående.
PMS ses om något extremt oönskat när det kanske i själva verket är just då vi kvinnor har extra intuition och kreativitet och inte klarar av att blunda för det orättvisa patriarkala systemet som kräver att mänskligheten ska vara jämnpresterande.
Stor eloge också till de eldsjälar som vägrar acceptera att den medicinska forskningen utgår från manskroppen som norm. Som vägrar att acceptera att så kallade kvinnosjukdomar har sjukt låg status hos den medicinska vetenskapen. I dag lider omkring 200 000 svenska kvinnor av endometrios, en folkssjukdom med andra ord. Ändå tar det i genomsnitt åtta år innan kvinnor som drabbats av sjukdomen får rätt diagnos. Deras enorma smärtor negligeras och tas för menssmärtor som man liksom bara ska lära sig att leva med.
Kvinnors smärta tas överhuvudtaget inte på allvar. Fibromyalgi och utmattningssyndrom som i större utsträckning drabbar kvinnor har under år setts med skepsis och misstänksamhet. Kvinnor får sämre, omodernare och billigare mediciner, sämre akutvård och sämre vård i livets slutskede.
Låt 2015 bli startskottet på att vi får bukt med i alla fall de här rent konkreta fysiska orättvisorna.
Himmel
Snö, äntligen vitt fräscht och ljust. Vore det inte fint om den fick ligga kvar ett tag nu!
Helvete
Den växande antisemitismen i Sverige. Jag kan bara inte förstå att detta sker.