De tre budskapen i Borgs vårbudget
Vi kan det där med pengar.
Vi vill inte bråka med sossarna om fel saker.
Vi har fattat att folk är bekymrade över skolan.
Det är vad Anders Borg vill säga med sin nya budget.
Ett statligt budgetförslag är inte bara en massa tabeller och en mängd text. Det innehåller också budskap skrivna mellan raderna.
Valår är dessa dolda budskap tydligare än vanligt och Anders Borgs (M) åttonde vårbudget är inget undantag. Och det han vill att vi ska fatta, utan att det står svart på vitt, är följande.
1. Vi tar det där med pengar på allvar.
Under sin presskonferens betonade finansministern får tusende gången i ordningen hur viktigt det är med ordning och reda i de offentliga finanserna.
Extra viktigt är det för ett land som Sverige med stor banksektor (kan börja darra när man minst anar det) och hög privat skuldsättning (det är dyrt att skaffa bostad i storstäderna).
Därför kommer han slåss till sista blodsdroppen för att det så kallade överskottsmålet är ett verkligt mål som dessutom uppnås.
Överskottsmålet går ut på att under en konjunkturcykel ska de offentliga finanserna gå med en procents överskott. Det tror Borg är uppnått 2018.
Men det är inte bara ekonomiskt viktigt för Borg att surra sig vid ordning och reda-masten. Det är viktigt även politiskt.
Aftonbladet/United Minds mäter regelbundet förtroendet för en M- eller S-ledd regering på fem olika sakområden. Socialdemokraterna har ända sedan mätningarna inleddes haft övertaget på alla områden utom ett - ekonomin.
Anders Borg viftar alltså som en galning med ett vinnande kort varje gång han talar om ordning och reda och ansvar för ekonomin. Dum vore han annars.
2. Vi vill bråka med sossarna om rätt saker.
Skolan är så viktig för många väljare att de är beredda att byta både parti och block för den.
Alltså har Alliansen knyckt en lång rad skolidéer av Socialdemokraterna och gjort dem till sina egna. Strategin fullföljs i vårbudgeten med bland annat tioårig grundskola, mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet och mer matte i högstadiet.
Det gör regeringen inte bara för att en bättre skola är en vital framtidsfråga. Det gör en också för att utplåna skillnaderna mellan sig själva och Socialdemokraterna på ett område där väljarna hittills haft större förtroende för motståndarna.
Alliansen vill inte heller att valdebatten ska handla om skattesänkningar eftersom Stefan Löfven ständigt anklagade dem för att sänka skatten med lånade pengar, ett argument som gick hem bland väljarna.
Därför höjs i stället en rad skatter, om regeringen vinner valet. Men inga sänks.
Det var också förklaringen till att Anders Borg svävade på målet igår när han fick frågor om varför han så sent som i november ville sänka ännu en inkomstskatt trots att de långsiktiga prognoserna då var något ljusare än i dag.
Det finns nämligen inga tunga ekonomiska skäl för det, däremot politiska. Men dem vill han inte tala högt om.
I stället vill Anders Borg, och regeringen, att konflikten med Socialdemokraterna främst ska handla om vad de kallar ”arbetslinjen kontra bidragslinjen”. Alltså om jobben, A-kassan och sjukförsäkringen.
3. Vi har fattat att folk är bekymrade över skolan.
Tidigare var regeringens linje att de genomfört så många reformer i skolan 2011 och 2012 så nu gällde det att ta det lite försiktigt. Det argumentet höll till december, till den första bedrövliga Pisa-rapporten.
Därefter har den presenterat rader av förslag till förändringar på skolans område. De senaste sex idag.
Det var i korthet vad Anders Borg ville säga med sin budget. Utan att han sade det.