”Medierna” är som en ungdomsgård
Jag vet inte hur många romaner, ungdomsböcker, låtar, Fucking Åmål- och Jävla idiot Västerås-filmer det gjorts på temat, men det är inte mindre sant för den skull: den där tiden mellan, säg, 14 och 17, är inte en ålder, den är en neuros.
Det är den tiden då man inte kan sitta utan att benet börjar hoppa upp och ned okontrollerat. Den tiden då man inte kan gå ut utan att först slåss en timme med en hårlock, som absolut måste ligga åt just det hållet den inte kan ligga åt. Den tiden då det kräver mer energi att välja jeansmärke än att driva en sameuropeisk superaccelerator.
Framförallt är det den tiden då man alltid har känslan av att man missar något extremt viktigt, oklart vad, som pågår någon annanstans.
Sedan blir man äldre. Kroppen slutar att hoppa, kontrollerat eller okontrollerat. Hårlockarna faller av, eller får ligga där de ligger. Man blir nöjd om man hittar jeans på rea. Man har varit någon annanstans tillräckligt ofta för att veta att det inte pågår något särskilt intressant, där heller.
Antingen det, eller så ger man sig in i mediebranschen.
Ibland hör man folk snacka om ”medierna” som om de var målmedvetna och tryggt gumptunga som Vito Corleone. Som om de styrdes av fasta, självsäkra händer i ständigt nya, genomregisserade konspirationer.
Så är det inte alls. ”Medierna” är mer som en ungdomsgård en lördagskväll när inget särskilt händer. ”Medierna” har stirrig blick och ryckiga rörelser. ”Medierna” oroar sig för att de bär fel jeans och kan inte gå förbi en spegel utan att missnöjt dra i hårlockarna.
”Medierna” är framförallt övertygade om att de missar något viktigt som pågår någon annanstans. Oklart vad och var, men ”medierna” tror att det måste ha att göra med fildelning och bloggosfär, interaktivitet och ”webunika lösningar”.
Och som de försöker fixa till det. Som de letar efter någon som kan ta med dem till den där festen, som de tror pågår någon annanstans. Som de anstränger sig för att nicka eftertänksamt åt löjligheter, när de tror att de hittat denne någon. Som de jobbar för att tränga undan alla tvivel, som skulle avslöja dem som ”gammalmedia”.
Som de kämpar för att visa att de har rätt jeans.
Och i torsdags gick Stora Journalistpriset till en lista med klipp från Youtube.