Sveriges grymmaste djurplågare

Joachim Kerpner

Böter – vanligaste straffet för tortyr

Bara tre djurplågare dömdes till fängelse förra året.

Vanligaste straffet för att tortera hundar, hästar, katter och kor var — dagsböter.

Nu vill Jordbruksverkets djurskyddschef skärpa lagen, så att fler kan spärras in.

Aftonbladet har granskat samtliga 62 domar under 2008, där personer fälldes för djurplågeri eller brott mot djurskyddslagen.

Tre män fick fängelsestraff. Resten fick villkorlig dom, dagsböter, penningböter eller samhällstjänst.

Sveriges värste djurplågare förra året — den som fick hårdast straff — var en 42-årig man.

Stoet Silver, en duktig hopphäst, fick inre blödningar och måste avlivas sedan mannen fört in ett okänt föremål i ponnyns ändtarm och slida. Bredvid spiltan hittades mannens sperma.

Fick fängelse

Han dömdes till sex månaders fängelse i Falu tingsrätt för djurplågeri och grov skadegörelse. Domen har överklagats till Svea hovrätt.

Däremot slapp en 47-årige bonde fängelse. Trots att flera kalvar låg döda i 20 centimeter djup gödsel som täckte hela ladugården, trots att betesmarkerna var en enda lervälling och trots att det inte fanns något foder.

Men det är inte konstigt. I stället är det helt i linje med det vägledande beslut som Högsta domstolen fattade 2006, där en djurplågare fick villkorlig dom i stället för fängelse.

– Vi har tagit ett steg tillbaka. Domstolarna straffar inte lika strängt efter HD:s dom 2006. Innan dess var fängelsedomar vanligare än i dag, säger djurskyddsjuristen Helena Striwing.

Skärpa lagen

Hon tycker det är dags att skärpa lagen. I dag finns bara brottet djurplågeri, som kan ge högst två års fängelse. Striwing vill införa brottet grovt djurplågeri, med fyra års maxstraff.

– Det behövs en mer nyanserad syn på straffvärdet i de här gärningarna, säger hon.

Det tycker Jordbruksverkets djurskyddschef Björn Dahlén också. Han är upprörd över att maxstraffet för djurplågeri i dag är samma som för brott mot djurskyddslagen:

– Vid djurplågeri har djur med säkerhet lidit. Vid brott mot djurskyddslagen har man utsatt djuren för risk att lida, men det är inte säkert att de verkligen har lidit. Det haltar väsentligt att maxstraffet är samma för båda brotten. Jag hoppas att det rättas till.

Förre riksåklagaren Fredrik Wersäll, som inför HD:s dom 2006 ville ha minst sex månaders fängelse för den åtalade djurplågaren, säger:

– När HD har avgjort ett fall, finns det en tendens att domstolarna behandlar alla fall av det slaget som om de vore precis lika HD:s fall. Det är viktigt att man i alla mål ser till omständigheterna i det enskilda fallet.