Expert om Syrien: "Assad skiter i FN"

Lisa Röstlund

Anser att Nato bör agera

Gasattacken genomfördes av regeringen för att så split mellan civilbefolkningen och oppositionen.

Och Assad "skiter i FN", anser Mellanösternexperten Magnus Norell.

– Det ligger närmast till hands för Nato att agera, säger han.

Mellanösternforskaren Magnus Norell, tidigare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, är i dag knuten till EU-organisationen European foundation for democracy och amerikanska tankesmedjan Washington institute for Near east policy.

För Aftonbladet går han igenom situationen efter attackerna i al-Ghuta i Syriens huvudstad Damaskus som skedde i går morse, där uppåt 1 300 människor uppges ha dött.

Vad vet man, om vad som egentligen hänt?

– Det man tror man vet är att människor dödats och skadats av någon form av gasattacker, men hur och i hur stor omfattning kommer det olika uppgifter om.

Hur ska man få veta?

– Det är svårt. Det är så med all nyhetsrapportering från Syrien, att det är svårt att få uppgifter bekräftade.

– FN:s inspektionsgrupp kommer knappast få tillgång till området. Dels är det ett krigsområde och dels är regeringen inte intresserade av att öppna upp för granskning. Jag är förvånad över varför man överhuvudtaget är med i det här falskspelet och vänder sig formellt till regeringen Assad. En utredning av kropparna måste göras inom veckor. De andra gasattackerna som man ska utreda, där har det ju definitivt gått över en månad.

Varför utfördes attacken?

– Det finns rent militärt logiska skäl till det. Områdena runt östra Damaskus har varit föremål för strider. Det har gått dåligt för regeringen i och runt Aleppo. Pressen på regeringen att komma till ett militärt avgörande ökar. Det gör att Assad med skulle kunna vilja med kraft tala om "att slåss med mig kostar". Förhoppningen är väl också att driva in en kil mellan oppositionen och civilbefolkningen, som kan minska sitt stöd till oppositionen om man anser att det är för dyrt.

– De mindre, tidigare gasattackerna har inte heller lett till något. Assad kan tycka att han inte har något att förlora på det här.

Varför gör inte omvärlden något?

– Det är jäkligt bra fråga. I wish. Miljoner på flykt, tiotusentals döda borde räcka. Begränsningarna och hindren att intervenera för FN, EU och Nato kvarstår. För två år sedan hade det varit lättare. Nu finns ännu fler oppositionsgrupper, fler som öppet inte är intresserade av demokrati, som omvärlden inte vill hjälpa. Dessa grupper har fått mer tillgång till vapen och har stärkt sin roll.

– Hade man intervenerat för två år sedan fanns fortfarande en möjlighet att lättare "screena" oppositionsgrupperna och få överblick över vilka de är. I dag finns det definitivt inga smidiga lösningar.

Det finns de, bland andra Iran och även BBC:s Mellanösternredaktör, som hävdar att oppositionen själva kan ha utfört gasattacken. Är det möjligt?

– Det är mycket osannolikt av flera skäl. Oppositionen har inte tillgång till kemiska vapen alls vad man vet. Skulle man få tag på det måste man stjäla från syriska regeringen och då skulle det ligga väldigt mycket i regeringens intresse att tala om det.

– Ska man använda vapnen måste man dessutom ha långskjutande artilleri eller flygvapen, vilket oppositionen inte har tillgång till. För det tredje skulle man skjuta på civilbefolkningen och slå ut och döda sina egna, eftersom det här området kontrolleras av rebeller.

FN:s säkerhetsråd hindras att ingripa av Ryssland och Kina. Frankrikes utrikesminister vill gå runt rådet.

Finns något alternativ?

–  Att ta saker via FN:s säkerhetsråd är bara en ursäkt för att inte göra något, eftersom man vet att veto kommer. I går avstod man från att kräva tillträde, man "uppmanade" bara. Det skiter så klart Assad i. Det ligger närmast till hands att Nato ingriper.

– Vad man kan göra som ett första steg är att införa en no-fly zone, en flygförbudszon som enbart slår mot regeringen eftersom oppositionen inte har flyg. Man kan även införa en no-drive zone, en körförbudszon vilket skulle slå ut pansar och långskjutande artielleri.

– Det är två förslag som diskuterats i Bryssel och i Washington. Det behöver inte tas genom FN:s säkerhetsråd. Nato eller EU kan bestämma sig för det här.  Turkiet har under flera år argumenterat för en no-fly zone och lovat Nato att få använda turkiskt luftrum för att övervaka dessa zoner.

Borde man bygga upp en ny internationell koalition som utesluter bromsklossarna Kina och Ryssland?

– Det är en intressant diskussion. I FN finns checks and balances, det kräver konsensus bland stormakterna och det är naturligtvis en vettig tanke. Men när det verkligen gäller trumfar alltid nationella intressen humanitära intressen. Det här är en gigantisk humanitär katastrof. Man har passerat varenda röd linje man kan komma över.

– I USA diskuterade man en coalition of the willing, uppbyggt av länder som vill agera, men som inte blev något av. Jag kan tycka att det är en idé. Bortsett från de rent humanitära frågorna som borde räckt för länge sedan finns ett krasst skäl: om EU eller Nato eller andra vill ha inflytande borde man agera på ett sätt så att inte varenda syrier vill skära halsen av varenda europé på grund av frånvaron av agerande.

– Det här spiller dessutom över till Jordanien, Libanon - det begränsas inte till Syrien längre.

Vad händer nu?

– Det har använts kemiska vapen tidigare men inte på den här nivån. Jag tror man kommer att försöka ta reda på exakt vad som hände. Oavsett vem som står bakom är det ett folkrättsbrott.

– Jag tror argumenten mot intervention ligger kvar och jag har tyvärr svårt att se, om man hittills inte agerat, att man plötsligt skulle säga: nu har vi gått för långt. Det kommer bli fördömanden och krav på tillgång för inspektioner, floskler som tidigare.

– Men samtidigt kommer en allt starkare intern press i USA, Frankrike och Storbirtannien på att reagera. Hur många syrier ska behöva dö? Det är ju pinsamt. Men jag tror inte något kommer att ske omedelbart.