Christian har sex fruar - i en

"Personerna" kan inte tvingas fram

Christian säger att livet med Marlene aldrig blir tråkigt.

Han älskar henne lika mycket som shadow, som stavar sitt namn med ett litet s.

Hans ömhet räcker även för Marnie, Jennifer, Satana, Mary och alla de andra som delar samma kvinnokropp.

Att leva med en multipel personlighet är lättare än han trodde. Och roligare. Kanske lagar han mat åt Marlene i kväll. Men lockar shadow att äta den.

- För han är så förälskad i shadow, retas Marlene, och skulle vilja att hon kom fram lite oftare. Vi har en underbar kärlek " men den är mer vuxen, medan shadow och Christian har den stora romantiska kärleken "

Förvirrande? Javisst.

Jag har sett sex av Marlenes olika "jag" på film, jag har talat med henne flera timmar, vi skrattade ofta. Jag har stapplande försökt följa hennes berättelse men förvirrande är det: den här vänliga, stabila och rättframma kvinnan säger att hon känner till 17 personer inom sig.

Säkert är de fler.

- Kanske hundra, säger Marlene lugnt.

Det liv hon lever med sin Christian Christensen i södra Stockholm är främst som Marlene, men också som shadow. Ytterligare fyra personer visar sig regelbundet och finns med i den film Christian gjort och som visas i SVT den 6 november. De samsas om en kropp, men är olika personligheter med olika åsikter, minnen och livsstil.

Jag måste presentera dem alla:

Marnie, tre år gammal.

Jennifer, en gapig tonårsbrud.

Mary, den fridfulla och jordbundna.

Satana, den urstarka överlevaren som dödar med ord.

shadow, 29 år gammal, den mjuka och värdiga som valt att stava sitt namn med litet s för att tona ner sitt ego.

Marlene, 52 år gammal, en lycklig och stabil tvåbarnsmamma, värd för kroppen som rymmer Gruppen - och den som vill berätta om sitt liv.

Det är Marlene jag talar med, som "är ute". Även shadow lyssnar då och då på oss, får jag veta, men passivt, lite som från ett fönster.

Kan man säga att du är psykiskt sjuk?

- Inte alls, svarar Marlene. Jag ser mig som en överlevare. Alla multipla personligheter har upplevt trauman, varit misshandlade och utnyttjade, sexuellt eller på andra sätt.

- Men de har överlevt.

Av överlevnadsdrift har Marlene sedan fyraårsåldern kluvit sin personlighet, igen och igen. Det är så hon förklarar det. Varje ny person har tillkommit för att härbärgera sin del av en smärta, och de gör det på olika sätt.

Alla dessa personer förtjänar respekt.

- Genom att älska och acceptera mig själv är jag inte längre en fånge i mitt förflutna. Jag ser på mig själv med nyfikenhet och glädje.

- Jag har bestämt mig för att träda fram, för att jag vet att fenomenet multipel personlighet är så okänt och missförstått i Sverige. Därför vill jag berätta om mitt liv.

Okej. Är ni med?

Marlenes historia börjar på Vancouver Island i Kanada där hon föds, en bortskämd liten flicka i ett paradisiskt landskap där familjen äger hotell. Tre år gammal utsätts hon för sexuella övergrepp av en manlig släkting.

Marnie föds - den första klyvningen.

Skolan går bra, upp till tioårsåldern. En ny liten pojke inom Marlene tar över och betygen rasar. 16 år gammal blir hon gravid och får ett barn, som man tror kommer att dö.

- Det var svårt. Från början har en multipel personlighet ingen kontroll. De andra personerna kontrollerar dig.

Marlene klyver sig igen, och igen. För vännerna kan hon berätta. De tycks förstå hennes "konstighet". Även mannen. De får två barn. Han super och slår henne.

Men Marlene ser honom som vän.

- Jag behöver inte hata honom, för det är inte Marlene som har de dåliga minnena. De andra tog skiten - shadow gillar honom inte alls.

För varje ny prövning har nya klyvningar skett. Marlene utsätts för en gruppvåldtäkt och den morgon hon vandrar hem barfota i regnet föds Jennifer. Stökig tonårsbrud som sover med kniven under kudden. Sex, droger och rockmusik.

16 år gammal får Marlene en diagnos: paranoid schizofreni och storhetsvansinne. Som nu modifierats till "dissociativ identitetsstörning".

Vad hände sedan?

Någonstans under vårt samtal måste jag ge upp mina försök att få en kronologisk överblick. Marlene kan inte redogöra för sitt liv på det sättet. Det finns för många luckor, där hennes andra personligheter levt i kroppen. "Varit ute", som det heter.

Svårt har det varit.

Marlene har vaknat i främmande städer, i främmande sängar. Inte känt igen sina kläder eller sitt utseende. Undrat: Vad har jag gjort, hur många dagar eller månader?

Så mycket tid har försvunnit.

Hon har arbetat också, skrivit (såväl Satana som Marlene och shadow är konstnärliga), och prövat flera yrken: servitris, annonsförsäljare, reklamansvarig på galleria.

- För mina barn har det varit svårt. Som små försökte de dölja. De tog inte hem kompisar för de visste inte vilken mamma som väntade hemma. Min son har inte varit intresserad av mina olika personligheter medan min dotter har frågat mycket.

- Men som vuxna är de trygga med den jag är.

Livet har varit uppsplittrat i många små bitar och alla går inte ihop. Mycket får Marlene veta av sina andra personligheter, men inte allt.

- Därför är det så svårt för mig att förstå att jag, eller min kropp, är 52 år. För jag har inte levt som Marlene i 52 år. Jag har levt i högst 30 år.

Under tio år gick Marlene i terapi. Det tror hon är bra för en multipel personlighet, även om det var tufft. "Mitt livs kamp." Terapeuten tyckte att shadow skulle ta över kroppen. Den milda och sårbara 29-åringen som ogillar Marlene.

- Men det fungerade inte.

Långsamt växte insikten fram: gruppen måste få hålla ihop. "Tillsammans skapar vi den här kvinnan." Det är strategin. Respekt för alla, en dag i taget, inte oroa sig för morgondagen.

Så mötte hon Christian Christensen, som är 18 år yngre. De stötte på varandra över internet, han fascinerades av shadow och ville träffas.

- Då svarade jag att jag har en multipel personlighet och att han nog måste sova på saken.

Det blev ett möte, och en förälskelse - för shadow, och sedan även för Marlene.

Sedan ett och ett halvt år lever de i Stockholm. Christian har mött många av Marlenes personligheter, men inte alla. Exempelvis inte "Den blinda", en ganska nytillkommen personlighet som föddes efter en besvärlig operation.

- Men jag är vän med alla jag mött, säger Christian och ler.

Det är inte så märkvärdigt, tycker han. Christian älskar sina två kvinnor, som man älskar två barn: lika mycket men på olika vis. Han respekterar de andra.

Nästan alltid är det Marlene eller shadow som är "ute". Allra oftast Marlene. "Hörnstenen i min existens", säger hon.

Fast det där är lurigt, för shadow gillar inte Marlene. "En gammal ful pratkvarn", fräser hon. Marlene stal ju hennes liv! Ofta rapporterar shadow för Marlene om vad hon gjort, men inte alltid.

- Jag försöker prata förnuft med henne, men det går inte riktigt.

Själv ser jag just ingen skillnad mellan shadow och Marlene. Kanske ett mjukare drag över mun och ansikte hos shadow.

Ett byte går blixtsnabbt. Marlene beskriver en liten pirrande känsla av fånighet skruva sig fram från ryggen när shadow kommer ut - pang!

Förra veckan gick de på Nationalmuseums senaste utställning. Marlene betalade - men shadow såg utställningen. Tror sig Marlene veta.

- Och ni gick ut och åt efteråt eller?

Christian nickar. Jo, shadow gillar att gå på krogen. Hon smiter gärna undan lite. Förra året var hon på väg att rymma. De var på fest när shadow "kom ut" och inte begrep vad hon gjorde på partyt, om hon över huvud taget var bjuden, och vad alla dessa svensktalande babblade om.

- Klart att shadow smet, förklarar Marlene, hur hade du känt dig om du hade vaknat upp på ett party där alla talar japanska?

Så är hennes liv, shadow kommer och går. Efteråt vet Marlene: shadow kedjerö-

fortsättning från föregående sida

ker och lämnar raspiga spår i halsen på ickerökaren Marlene.

Marlene försökte locka fram shadow när hon skulle ta nya bilder för passet, för shadow är snyggare på kort.

- Men hon ville inte.

De andra personerna "sover" för det mesta nu för tiden. Kan inte tvingas träda fram, och syns sällan till. Satana syntes senast till några minuter en blueskväll på restaurang Lilla Maria. Mary - henne såg Christian göra yoga hemma i vardagsrummet, det tog honom några minuter att känna igen henne, "för vi har inte träffats så många gånger".

Men Marnie kommer ofta, små korta stunder, senast häromdagen pratade Christian med henne framför teven, om en hund som fångat hennes intresse.

De får alla komma fram när de vill.

- Jag förbjuder dem inte, säger Marlene, de har alla hjälpt och beskyddat mig och det vore oförskämt av mig att inte tillåta dem.

Men problem blir det. Satana eller Marnie är så starka att de själva väljer när de ska ut och när de behagar gå in. Numera skapar de endast små tidsluckor. Förr kunde exempelvis Satana "vara ute" månader i sträck.

- Då stannade mitt liv.

Lilla Marnie har nog lärt sig mest svenska, med barnets nyfikenhet och mottaglighet för nya språk. shadow däremot kan få för sig att smita från svenskundervisningen för att sitta i Gamla stan och kolla in folk.

- Och så inser Marlene efteråt att hon missat skolan igen.

Marlene skrattar, vad ska hon annars göra? Det är med humor hon ser sin "vilsna skara", som hon säger. Omgivningen har just inte reagerat när hon berättat att hon är en multipel personlighet.

- De är nyfikna en stund men frågorna tar snart slut och så är det mer som att jag berättat att jag har grönt hår en dag och brunt nästa. Inte mer än så.

Inför den här intervjun har de haft gruppmöte. Marlene kallade till möte inom sig, för att alla de som är med i filmen ska få en chans att säga sin mening.

Ingen av dem ville bli intervjuad just nu, fick hon veta.

Men intervjun är okej.

- För alla vill stödja människor som lever med multipel personlighet.

Marlene säger att det finns många som hon. Traumatiserade människor, kanske hör de röster, är tungt medicinerade, gått ner sig i missbruk.

- Men de har fått fel diagnos.

Vi skulle kunna få syn på dem, tror hon. De är människor som brukar betraktas som "opålitliga". De har minnesluckor. Skiftar vanor och stil. En dag är de rökare och nästa renlevnadsmänniskor.

Marlene skrattar medkännande åt mig när vi skiljs.

- Om du så frågade mig 24 timmar i sträck hade du inte kunnat förstå alla bitar. Jag förstår inte själv precis allt. Men glöm inte: jag har ett bra liv. Jag har fått frid. Jag är lycklig!

Varje ny person har tillkommit för att härbergera sin del av en smärta.Mycket får Marlene veta av sina andra personligheter, men inte allt.

Marlenes sex ansikten

DOKUMENT: MULTIPEL PERSONLIGHET

Kerstin Weigl