Seglivad svensk jobbar längst
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-17
Svenskar är bäst i Europa på att jobba långt upp i åldrarna
Svenskarna är i särklass bäst i Europa när det gäller att jobba långt upp i åldrarna.
Och vi lever länge och är tämligen friska - men männen hamnar på bättre plats än kvinnorna i Europas hälsoliga.
Forskare har gjort en djupdykning i statistiken över livslängd och hälsa i EU:s 25 medlemsländer. Resultatet publiceras i medicintidskriften The Lancet och visar att det finns stora skillnader inom unionen. Till exempel är medellivslängden högst bland italienska män och franska kvinnor och allra lägst i Lettland.
Danmark utmärker sig som den nation där hälsoläget är allra bäst, även om det ska sägas att begreppet är luddigt definierat - att leva utan funktionshinder och utan att behöva begränsa sina aktiviteter räknas som hälsa.
Rökning dödar
Svenska män hamnar på andra plats i Europa när det gäller förväntad återstående livslängd bland 50-åringar, och kvinnorna på en femteplats. När det gäller ett liv i hälsa hamnar de svenska männen på fjärdeplatsen och kvinnorna på sjundeplatsen.
Om jag ska spekulera kan könsskillnaderna bero på att svenska män röker väldigt lite i jämförelse med resten av Europa. Svenska kvinnor är heller inga storrökare, men ligger något närmare de övriga europeiska kvinnornas vanor, säger Måns Rosen, chef för Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och adjungerad professor i epidemiologi, till Svenska Dagbladet.
Långt över medel
Även om Sverige inte riktigt är bäst i klassen när det gäller livslängd och hälsa så leder vi utan konkurrens ligan över andel förvärvsarbetande mellan 55 och 64 år, enligt sammanställningen. Här jobbar i genomsnitt 72 procent av männen och 67 procent av kvinnorna i den åldern, vilket kan jämföras med genomsnittet på 54 respektive 37 procent för EU:s 15 äldsta medlemsstater, där många går i pension långt före 65-årsdagen.
I EU som helhet förvärvsarbetar bara 53,5 procent av männen och 34 procent av kvinnorna mellan 55 och 64 år, och målet är att genomsnittet ska ligga på 50 procent inom två år. Detta kommer inte att uppnås med mindre än att förutsättningarna för en god hälsa ökar kraftigt i de mest utsatta länderna, skriver forskarna i The Lancet.
TT