Troligt fusk bakom fosterövervakning
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-10-22
Minst tre barn har dött sedan metoden infördes
Stan-metoden är en relativt ny och i Sverige välanvänd metod för att övervaka barnet under förlossningen.
Nu visar det sig att metoden kan vila på forskningsfusk.
Minst tre barn har dött sedan metoden infördes
En oberoende utredning som har gjorts vid Lunds universitet slår fast att data i en stor studie manipulerades innan de publicerades och att detta kan ha skett avsiktligt.
Oredlighet
Avvikelserna jämfört med grunduppgifterna är genomgående till Stan-metodens fördel, konstaterar utredaren professor Kari Teramo.
”Utredningen visar att vi inte kan avskriva att oredlighet har förekommit i forskningsstudien, men det finns fortfarande vissa oklarheter. Jag har därför beslutat att vi kommer att lämna ärendet vidare för fortsatt prövning utanför Lunds universitet”, skriver rektor Göran Bexell i ett pressmeddelande.
Vart ärendet nu ska lämnas är inte klart, eftersom Sverige saknar instans som utreder och prövar misstänkt forskningsfusk, men Bexell hoppas att få klarhet om turerna den vidare ärendehanteringen ”inom en vecka”.
Anmälde forskningen
I fjol anmälde docent Ulf Hanson, förlossningsläkare och chef för kvinno- och barndivisionen vid Akademinska universitetssjukhuset i Uppsala, den forskning som ligger till grund för att Stan-metoden godkändes.
Han hade jämfört uppgifter från en databas med originaluppgifter från förlossningar, och han fann att alla barn med tecken på syrebrist inte var korrekt redovisade. Uppgifterna i databasen låg till grund för en stor forskningsartikel som publicerades i medicintidskriften The Lancet 2001. En artikel som starkt bidrog till startskottet för Stan-metodens införande där forskarna fick andra resultat än de som Hanson kom fram till.
Tolv lex Maria-anmälningar
Övervakningen med Stan drog på sig tolv lex Maria-anmälningar innan en grupp i Socialstyrelsens vetenskapliga råd beslöt att granska studien från 2001 noggrannare. Minst tre barn har dött sedan metoden infördes, och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har slagit fast att metoden är ofullständigt utvärderad och att rutinerna kring handhavandet är oklara.
”Det är ett komplicerat fall, med många aktörer, omfattande material och där ord står mot ord. Utredningen har på grund detta har tagit lång tid. Jag är medveten om att en vidare utredning innebär att ännu mer tid kommer att gå, men det är viktigt att allt undersöks noga”, skriver Bexell i pressmeddelandet
Medicinska fakultetens dekan Bo Ahrén välkomnar också en vidare utredning:
”En medicinsk diskussion kring Stan-tekniken har pågått i flera år. Det är därför viktigt att vi får klarhet i om det har förekommit oredlighet i studien. Det har stor betydelse för alla inblandade, inte minst för forskargruppen som inte instämmer i utredningens slutsatser”, skriver Ahrén.
”En pusselbit”
Trots misstankarna om forskningsfusk finns ingen anledning att dra tillbaka Stan från marknaden, anser docent Göran Lingman, avdelningen för obstetrik och gynekologi, vid Universitetssjukhuset i Lund. Han har inte varit knuten till forskningen bakom Stan.
– Jag ser Stan som en pusselbit, en av alla metoder vi har för att avgöra status på barnet och där ingen ensam är facit. Men metoden måste användas med kunskap och respekt, säger Lingman.
När Stan infördes i Sverige i början av 2000-talet gick det snabbt och många kliniker tog utrustningen i bruk utan att personalen hade ordentlig utbildning för att hantera den. I de fall när barnen drabbades av syrebrist eller dog, utan att Stan hade slagit larm, låg okunskap och orutin hos personalen bakom. I många fall hade inte instruktionerna följts ordentligt, men nu har dessa skärpts och gjorts tydligare. Det har minskat riskerna för fel, säger Lingman.
Vad har du för budskap till de kvinnor som ska föda och som är oroliga?
– Så som användarprotokollet ser ut i dag tycker jag inte alls att man behöver vara orolig, säger Göran Lingman.
Stan är godkänt för hela den europeiska marknaden och används i flera andra länder, bland dem Danmark, Norge, Finland och Tyskland. Fler vetenskapliga utvärderingar av metodens säkerhet och effektivitet är på väg.