Nära 1000 skarvungar dödade i Gävlebukten

Staffan Dickson

Forskare: Skarven inget stort hot mot fisket

helskärm

Nära 1 000 skarvungar tros ha dödats i den värsta attacken mot arten sedan 90-talet.

Den fiskätande fågeln har alltid setts som en konkurrent till människan, säger forskaren Henri Engström.

– Men generellt får man säga att skadorna de orsakar är små.

I slutet av maj i år åkte ett okänt antal människor ut till de obebodda öarna Båkharen och Skräddarhällen i Gävlebukten. Efter att de stigit i land sågade de ner mellan 200 och 300 träd med fågelbon i och försökte tända eld på delar av öarna, uppger P4 Gävleborg.

Dessutom har minst flera hundra skarvungar slagits ihjäl, kanske uppemot ett tusental.

– Brottet anmäldes till oss först någon månad senare, därför kan vi inte med säkerhet säga om de var i äggen eller inte. Förmodligen var det både och, säger Henrik Forssblad, chef för polisens miljörotel i Gävleborg, till Aftonbladet.

Tar död på träden

Händelsen rubriceras som grovt jaktbrott och artskyddsbrott och polisanmäldes av länsstyrelsen, som i sin tur kontaktats av en privatperson.

– En skarvkoloni väcker känslor hos en del. De kan upplevas vara ett hot mot fisket, de tar också död på träden på de öar de bor på. Naturen blir starkt förändrad där de är och det blir en viss lukt, säger Henrik Forssblad.

Enligt honom har polisen en del tips att jobba med i fallet, men ännu finns det inte finns några misstänkta.

Skarvexperten Henri Engström, forskare vid Uppsala universitet och aktiv i Sveriges ornitologiska förening, säger att händelsen är den värsta i sitt slag sedan mitten av 90-talet. Då attackerades en skarvkoloni i Kalmarsund. Fågeln har dock haft en stämpel som en konkurrent till människan betydligt längre än så.

– Det beror dels på att den äter fisk, men också, vilket jag tror att dagens konflikt handlar mycket om, att den går ner i fiskeredskap och i vissa fall skadar fisk som den inte kommer åt men som blir kvar i redskapen.

Beståndet minskar

Han säger att förlusterna för fiskerinäringen dock är relativt små.

– Det handlar som mest om några enstaka procent av fångsterna. Men periodvis kan enskilda fiskare ha större förluster och högre skadetal. Det kan vara så att man i de här områdena är mer drabbade, det finns vissa saker som tyder på det. Generellt får man dock säga att skadorna är små, jämfört med säl till exempel.

Enligt Henri Engström har skarvbeståndet dessutom nått sin kulmen och nu börjat minska.

– Men problemet behöver inte alltid vara så stort för att människor ändå ska reagera, särskilt inte om det handlar om verksamheter där man av andra skäl ändå har problem. Det är uppenbart att det här småskaliga fisket längs de svenska kusterna är omgärdat av en mängd problem, till exempel konkurrens med säl och mer lönsamt fiske i andra delar av världen.