Hård strid väntar om EU-budgeten

helskärm

EU-länderna har vitt skilda uppfattningar om storleken på EU:s nästa långtidsbudget. Statsminister Stefan Löfven vill hålla igen, men möter hårt motstånd.

– Det blir svåra förhandlingar, det är ingen tvekan om det, säger Löfven efter EU-ledarnas första rejäla diskussion.

– Jag kan konstatera att medlemsländerna står långt ifrån varandra, säger Stefan Löfven när EU-toppmötet i Bryssel avslutats.

– Men vi ska hålla nere den svenska avgiften, och det är några ganska starka länder som har samma uppfattning som vi.

Den grupp som vill hålla igen mest består av Sverige, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike, som alla är nettobetalare till EU-budgeten. Men betydligt fler vill plussa på budgeten.

Komplicerade förhandlingar

När Storbritannien försvinner från EU lämnar landet ett hål efter sig i budgeten, vilket gör budgetförhandlingarna särskilt komplicerade denna gång.

EU-kommissionen har lagt ett förslag som motsvarar 1,11 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). Det skulle innebära att den svenska EU-avgiften ökar med 15–17 miljarder kronor per år, vilket den svenska regeringen tycker är oacceptabelt.

Finland, som är EU-ordförande under hösten, har lagt ett kompromissförslag som landar på mellan 1,03 och 1,08 procent av BNI. Även det en för hög nivå, tycker Stefan Löfven.

Sverige anser att budgeten ska ligga kvar på 1,0 procent av BNI, som den gjort under den nuvarande sjuåriga budgetperioden.

Men en rad länder tycker som sagt annorlunda, och inte minst EU-parlamentet vill att budgeten ska få mer muskler.

Dramatik kring avgiften

En av de svåraste sakerna blir att övertyga andra länder om att Sverige och ytterligare några medlemsstater ska få behålla sina nuvarande rabatter på EU-avgiften, som kompensation för att det inte kommer tillbaka så mycket EU-stöd som till andra länder.

– Skulle de tas bort, då kommer det bli ännu mer dramatiskt. Det kan vi inte acceptera, säger Löfven.

Den svenska regeringen anser också att inriktningen på budgeten är fel. Allt för mycket pengar går till jordbruk och regionalstöd, enligt svenskt tycke.

Kronor och ören

Samtidigt påminner Löfven om att allt inte handlar om budgetnivåer och nationella avgifter, man måste komma ihåg betydelsen av EU-medlemskapet, säger han.

– Det kan inte bara räknas i kronor och ören. Det ger oss trygghet, säkerhet och en starkare röst i omvärlden. Dessutom ger det tillgång till en stor marknad som skapar jobb och ekonomisk tillväxt. Det är ovärderligt och i slutänden handlar det om helheten, säger Löfven.

EU-ledarna fattade inga beslut om budgeten på toppmötet, utan först nästa år väntas länderna komma överens.