Ingen enighet om fler länder i EU
Uppdaterad 2019-10-18 | Publicerad 2019-10-17
Nordmakedonien och Albanien lär få vänta ett tag till på att börja förhandla om EU-medlemskap.
Frankrike vägrar att ge grönt ljus.
Efter att ha klarat av brexitfrågan övergick EU-ledarna vid veckans toppmöte i Bryssel till att diskutera relationen till Turkiet och EU:s framtida utvidgning.
Trots att det kommer att dröja många år innan något nytt EU-land kan bli aktuellt är frågan känslig. Det som nu diskuteras är om Nordmakedonien och Albanien ska få tillstånd att ens börja förhandla om EU-medlemskap.
Löfte gavs i fjol om ett beslut i juni i år. Men då bollades allt bara vidare till nu i höst.
Och inte heller nu ges några besked. När den första toppmötesdagen avslutades vid två-tiden på natten gjordes inget uttalande alls om läget för de två länderna, sedan stats- och regeringscheferna inte kunnat enas om vad som bör hända nu.
Franskt motstånd
Så gott som samtliga EU-medlemmar ger visserligen tummen upp för att åtminstone förhandla med Nordmakedonien, efter landets namnbyte i vintras. Däremot är fler länder tveksamma till att ge klartecken till Albanien.
Men enighet krävs – och Frankrike säger ihärdigt nej.
Frankrike vill att EU först reformerar hela inträdesprocessen, som anklagats för att både ta för lång tid och inte sätta tillräcklig press på nya medlemsländer att genomföra nödvändiga ekonomiska och juridiska reformer.
– Ärligt talat har det varit lite för mycket känslor i det här. Även om en förhandlingsstart godkänns kommer den inte att inledas förrän nästa år. Och sedan kommer själva processen att ta många år, säger en högt uppsatt EU-källa – som samtidigt försöker tona ned motsättningarna.
En möjlighet som nu kan bli aktuell är att skjuta på beslutet till i vår, inför det EU-toppmöte om västra Balkan som planerats till Zagreb den 6-7 maj.
Budgetstrid
Under fredagsförmiddagen ska stats- och regeringscheferna avsluta toppmötet med att främst tala om framtidsfrågor och den långtidsbudget som just nu förhandlas fram för åren 2021–2027.
Oenigheten gäller främst själva slutsumman. EU-kommissionen har föreslagit en nivå motsvarande 1,11 procent av medlemsländernas totala bruttonationalinkomst, BNI. Nuvarande ordförandelandet Finland har kontrat med en kompromiss där man vill lägga sig mellan 1,03 och 1,08 procent.
Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna tycker dock att även det är för mycket och vill få ner summan till 1,0.
Några beslut om budgeten väntar dock inte vid EU-toppmötet.