”Historisk dag” för rohingyer välkomnas

helskärm

Myanmar måste vidta särskilda åtgärder för att skydda minoritetsbefolkningen rohingya från fortsatta övergrepp och förföljelser, meddelar FN-domstolen ICJ.

Beslutet är ett första steg i en unik rättegång, och välkomnas av människorättsförsvarare.

– Det bryter tystnaden, det ökar intresset, och det gör det svårare för dem som backar upp övergreppen, säger Martin Gemzell, Asienchef på Civil Rights Defenders, till TT om torsdagens besked från ICJ i Haag.

Även Gambia, landet som startat processen i Haag, gläds.

– I dag är en historisk dag, inte bara för internationell rätt, för det internationella samfundet, utan särskilt för rohingyerna, säger justitieminister Abubacarr Tambadou till medier utanför domstolen i Nederländerna.

Domstolen konstaterar att Myanmar, även känt som Burma, måste rätta sig efter folkmordskonventionen från 1948. Myanmar måste se till att säkra bevis som finns för övergrepp mot rohingyer. Domstolen påpekar även att landet ska säkerställa att militären inte gör sig skyldig till folkmord.

"Ett skämt"

Inom fyra månader ska Myanmar rapportera in till domstolen om de åtgärder som vidtagits, slår ICJ fast. Men även om Martin Gemzell är nöjd med att ICJ:s beslut ökar trycket tror han inte att det kravet kommer att ge önskat resultat.

– Det finns ingen anledning att tro att de kommer att ge en ärligt menad rapport, hittills har de utestängt internationella oberoende inspektörer.

Myanmars regering har utsett en egen expertpanel som i måndags meddelade att den inte funnit några bevis för övergrepp. Ledare för rohingyerna har dock dömt ut den panelen som partisk, och Gemzell kallar den "ett skämt".

Men som signal från omvärlden ser Civil Rights Defenders alltså ändå ICJ:s beslut som en stor seger.

– Det ökar pressen dels på ledarskapet i Burma, men också de regimer som stöttar Burma, säger Gemzell.

– De första kommentarerna från de burmesiska människorättsförsvarare som vi jobbar med är att de är väldigt glada för det här.

Svåra förhållanden

Den nuvarande krisen kan sägas ha inletts när över 730 000 människor ur den muslimska minoritetsgruppen rohingya tvingades fly då en regeringsoffensiv inleddes i delstaten Rakhine 2017. Många flydde till grannlandet Bangladeshs största flyktingläger Kutupalong vid staden Cox's Bazar, där de fortfarande lever under svåra förhållanden.

Läget fick Gambia, vars befolkning till största delen är muslimsk, att initiera rättegången i ICJ. Processen backas också upp av den islamiska samarbetsorganisationen OIC.

Martin Gemzell påpekar att Sverige inte finns bland de västländer som slutit upp.

– Väldigt kort efter uttryckte Kanada stöd för processen, därefter även Nederländerna och sedan Storbritannien, men Sverige tiger.

"Ogrundade utsagor"

ICJ:s utlåtande är dock bara början, det som ska gälla tills vidare. Rättegången som ska slå fast om Myanmar gjort sig skyldigt till folkmord väntas pågå i åratal.

Den en gång hyllade fredspristagaren Aung San Suu Kyi har sedan hon tillträdde som regeringschef i Myanmar fått sitt rykte alltmer svärtat. Aung San Suu Kyi har anklagats för att vara passiv inför militärens hårdhänta behandling av rohingyer och för att hon avfärdat omvärldens kritik. Militären har hävdat att den försvarat sig mot terrorister och att ansvaret för våldsamheterna ligger hos gerillarörelser.

I en debattartikel i The Financial Times inför ICJ:s besked skriver Aung San Suu Kyi att rohingya-flyktingar överdrivit sina berättelser om övergreppen. Hon skriver att Myanmar är ett offer för "ogrundade utsagor" från FN och människorättsorganisationer.