Invasiv syren – mer nytta än problem

helskärm

Den ljuslila syrenen är en av våra vanligaste och kanske också mest lyckoframkallande buskar – nu också beskriven som invasiv.

– Men nyttan är större än problemet, säger Mora Aronsson, vid SLU.

I syrenblomningstider sprids rapporter om att ”syringa vulgaris”, bondsyrenen, skulle vara invasiv – så även i år. Men hur är det med den saken?

Är syrenen invasiv?

Svar ja. I Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), klassas risken för att den oförädlade syrenen ska bli invasiv som ”mycket hög”. Dess invasionspotential och ekologiska påverkan ligger på samma nivå som exempelvis blomsterlupinen.

– Det är en riskbedömning, men när växter hamnar på ”mycket hög” eller ”hög” nivå är de invasiva, säger Mora Aronsson, botanist och konsulent vid Artdatabanken.

Varför är syrenen invasiv?

I Skåne började syrenerna på 1990-talet fröspridas i stället för som tidigare endast genom rotskott. Det mildare klimatet har gjort att de frösådda plantorna hinner etablera sig och bli tillräckligt starka för att klara en första vinter, nu så långt norrut som i södra Dalarna, berättar Mora Aronsson. Syrenen bildar täta buskage som ”skuggar ut” annan växtlighet på marken. Men vilka problem de olika invasiva arterna kan ställa till med varierar stort.

Vad kan göras?

Till skillnad från exempelvis parkslide, vresros och blomsterlupin är syren inte med på den förslagslista på invasiva arter som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har upprättat. Listan är överlämnad till regeringen som i sin tur ska fatta beslut om vilka växter som ska motverkas genom bestämda regler. Enligt Mora Aronsson är det inte troligt att syrenen hamnar på den listan.

– Vi har för mycket syren från början för att det ska vara rimligt att göra något aktivt mot den, säger Mora Aronsson.

Hur ska privatpersoner tänka?

– Man ska hålla ordning på sina syrener och se till att de inte lämnar tomten. De sprids ju inte, som vissa bärbuskar, via fåglar. När man transporterar till återvinning ska man se till att ha dem i slutna säckar, säger Mora Aronsson.

Har syrenen hunnit bli ett problem?

– Den börjar ta för sig. I Skåne ser man mer och mer syren ute i skogen. Men det tar ju ett tag från att en syren att gro till att den börjar blomma, det kan ta tio år, säger Mora Aronsson.

Han betonar att ingen behöver göra sig av med sina syrener.

– De är ett kulturarv som man får ha kvar, nyttan är större än problemet.