Mustchefen: Vi lever i en farlig tid

helskärm

Ryska hybridhot kan skruvas upp ytterligare, varnar Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must).

Det handlar om mer cyberspionage, mer signalspaning – och sabotage och våldsdåd utförda av inhyrda ombud.

Flera europeiska länder bedömer att ryska underrättelsetjänster har rekryterat ”lågt kvalificerade personer” för att utföra hybridoperationer.

– Mot ekonomisk ersättning hyr man in någon och ger den ett uppdrag, säger Thomas Nilsson, chef för Must.

– Det kan vara till exempel mordbrand, allmän skadegörelse, det kan vara saker som riktas mot individer eller deras egendom.

Aktörer som används, säger han, kan vara både personer med kriminell bakgrund, som kanske inte ens vet vem de jobbar för i slutändan, och personer som drivs av ideologiska skäl.

Så inte bara Iran utnyttjar kriminella som ombud?

– Det är ett mönster vi kan se hos flera av de statliga aktörer som har ett intresse av att använda den typen av resurser eller medel mot Sverige och andra länder.

Bil vandaliserades

Rapporter finns från bland annat Polen och de baltiska länderna. Ett exempel är vandaliseringen av den estniske inrikesministerns bil i slutet av förra året. Estniska säkerhetstjänsten har pekat ut Ryssland för attacken.

– Det är ett exempel på en skadegörelse som har någon form av subversiv dimension. Man vill sända ett meddelande eller budskap, få någon att minska sitt intresse att agera.

Mustchefen vill inte gå in på om liknande hybridoperationer skett i Sverige, men säger att det är något som Säpo följer.

Det ryska agerandet är en följd av att landets underrättelsetjänster har fått svårare att operera utomlands. Ett stort antal ryska underrättelseofficerare har kastats ut ur europeiska länder, inklusive Sverige, efter misstankar om spioneri.

– Om de inte fysiskt kan vara här har de blivit av med en resurs, då måste de jobba på annat sätt, säger Nilsson.

Sämre läge

Hybridaktiviteterna är också ett sätt att utmana enigheten i Nato. De utlöser inte artikel 5, men kan skapa osäkerhet och splittring.

– Det kan vara att påverka vår vilja att stödja Ukraina, eller vår vilja att vara aktiv allierad i Nato.

Allmänt har riskerna för svensk säkerhet fortsatt att öka under det senaste året, enligt Must. Det direkta militära hotet mot Sverige bedöms inte vara så stort just nu eftersom ryska förmågor till stor del är upptagna i Ukraina.

Men Must noterar att Ryssland trots förlusterna hela tiden lyckas fylla på med både nya soldater och materiel. På sikt kommer landet att stärka sin militära förmåga även i Sveriges närområde, enligt Must.

– Vi lever i en farlig tid, säger Nilsson.