Naturvårdsverket ser risk med skogsuppgörelse

Naturvårdverket är kritiskt mot delar av skogsuppgörelsen mellan C, MP och S.

Det finns en risk att skogsägarnas inflytande leder till att fel områden skyddas, enligt myndigheten.

Uppgörelsen om skogen som Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna ger skogsägare större rätt att själva föreslå vilka miljöskydd som ska införas på deras mark. Det ska bygga på frivillighet och bli lättare att få ekonomisk kompensation.

Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket, ser det som en tydlig uppsida att skogsägare och myndigheter får ett gemensamt uppdrag.

– Vi kanske kan få fokus på sakfrågorna framöver. Det har varit en ganska polariserad debatt kring hur stora problemen är och vad man ska göra för att lösa dem, säger Claes Svedlindh.

Inte alltid de mest skyddsvärda

Men när markägarna själva får föreslå vilka delar av skogen som ska skyddas riskerar det att inte alltid bli de mest skyddsvärda områdena, säger Svedlindh.

– Erfarenheten från tidigare system med anmälan från skogsägare är att det inte alltid blir de mest värdefulla skogarna som skyddas.

Propositionen har pekat på vissa sätt att åtgärda detta, till exempel att länsstyrelserna kan peka ut större landskap som är skyddsvärda och där de vill få in förslag från skogsägarna.

Det finns en också risk för att områden där det finns många små skogsägare också får små och utspridda skyddsområden, säger Svedlindh.

– När det gäller bildande av naturreservat behöver de ha en viss storlek för att fungera för biologisk mångfald och friluftsliv.

Ökad kostnad för staten

I det nya förslaget ska staten kompensera skogsägare för ekonomiskt bortfall, och för underhållet av den mark som skyddas. Det blir också större möjlighet att få ”bytesmark”, att man helt enkelt får ett nytt skogsområde i utbyte mot det som ska bli ett skyddat naturområde.

Att man nu utlovar långsiktighet i den ekonomiska kompensationen ser Naturvårdsverket som positivt.

Den samhällsekonomiska kostnaden för systemet är svår att överblicka innan systemet kommit på plats. Skogsägarna ska kompenseras och statliga Sveaskog ska vara en föregångare genom att skydda stora delar av dess skogsinnehav.

Den administrativa kostnaden kan också bli större, säger Claes Svedlindh.

– Utmaningen är att få till en effektiv användning av resurserna. Det får inte bara bli små områden som kostar jättemycket att administrera och ersätta, och som inte fungerar bra för den biologiska mångfalden.

Sverige har internationella åtaganden om att skydda vissa skogstyper och områden som ses som skyddsvärda, och de ses inte som hotade.

– Vi har åtaganden gentemot EU och globalt och de måste Sverige uppfylla även med det här systemet.