Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Vapenvilan är ett dåligt skämt

Hur länge kan ett krig kallas vapenvila?

Ryska förstärkningar smögs in i Ukraina för några dagar sedan.

Nu ökar risken för att striderna åter intensifieras.

Officiellt råder sedan den 5 september vapenvila mellan de ryssvänliga separatisterna och den ukrainska regeringsarmén. Ändå har omkring 400 människor dödats sedan dess.

När nu granatbeskjutningen i östra Ukraina åter ökar blir det närmast ett dåligt skämt att prata om vapenvila.

Det är bara några dagar sedan en konvoj av soldater med omärkta militärfordon och artilleripjäser körde in i östra Ukraina från Ryssland. Sedan dess verkar aktiviteten i kriget åter ha ökat.

Båda sidor hävdar att de bara besvarar beskjutning från motståndaren. De anklagar också varandra för att ha utnyttjat vapenvilan för att föra in förstärkningar i stridsområdet. Något det finns bildbevis för när det gäller rebellerna men som inte heller kan uteslutas när det gäller de ukrainska regeringstrupperna.

Symbol

Ingen sida verkar längre tro på vapenvilan.

Risken är uppenbar att kriget snart åter drar igång med full styrka.

I nuläget verkar det mesta av beskjutningen koncentreras kring flygplatsen i Donetsk. Den numera helt sönderskjutna flygplatsen försvaras av frivilliga från Ukraina som ser det som avgörande att regeringen i Kiev behåller kontrollen över den. Flygplatsen har blivit en symbol för frihetskampen.

Kriget i Ukraina går hela tiden upp och ner. Varje gång regeringstrupperna tycker sig göra landvinningar så skickar Ryssland förstärkningar i form av små gröna män i omärkta uniformer. Alla vet att det är ryssar men offentligt fortsätter president Putin att förneka all rysk inblandning.

Lögnen var densamma när det gällde Krim men är ännu mer absurd när det gäller Ukraina eftersom döda ryska soldater regelbundet begravs på hemmaplan.

Putins mål

Putins mål är fortfarande att destabilisera Ukraina och förhindra att landet blir medlem av EU och såsmåningom kanske Nato. Exakt hur Putin tänker uppnå det är oklart eftersom den ukrainska befolkningen i senaste valet med en klar majoritet röstade på partier som vill se ett närmande till väst.

Genom att hålla igång kriget gör Putin det mycket svårt för Ukraina att koncentrera sina ansträngningar på att bygga upp landets svårt sargade ekonomi.

Militärt är det en tämligen riskfri operation. Europa och USA är inte beredda att ta till vapen för att tvinga bort ryssarna. Man är restriktiv med att ge någon form av militär hjälp. Det gör att det är fritt fram för Ryssland.

Sanktioner biter

Västvärldens ekonomiska sanktionerna är egentligen Rysslands enda allvarliga problem med kriget.

Den senaste tiden har det kommit alltfler tecken på att de börjat bita. Detta ihop med ett sjunkande oljepris har fått den ryska ekonomin att stagnera. Den ryska rubeln har förlorat 30 procent av sitt värde gentemot dollarna sedan i januari. Ryska riskbanken låter rubeln flyta men tappet fortsätter.

Det ekonomiska priset verkar dock inte ha någon återhållande effekt på Putin. Att förhindra Ukraina från att bli en del av västlägret verkar vara viktigare.