Grisens grymtande avkodat – mår bäst frigående

helskärm

Hur mår du lilla gris? En sådan fråga kan ju grisen inte förstå och besvara – men forskare har avkodat grisens grymtningar.

Efter att ha analyserat mer än 15 000 grymtningar kan forskarna också börja dra slutsatser om hur ett bra grisliv ser ut.

I ett internationellt forskningssamarbete, som letts av Köpenhamns universitet, ETH Zürich och det franska forskningsinstitutet INRAE, har mer än 7 000 ljudupptagningar av grisar använts för att utforma en maskininlärd algoritm som kan avkoda grisens läten.

Upptagningarna gjordes i både angenäma situationer, som när en liten kulting får dia eller återförenas med familjen efter en separation, och i jobbiga situationer som till exempel slagsmål eller transport till slakteriet.

19 sorters grymtningar

Är grisen rädd, glad, frustrerad, ledsen eller stressad? Totalt har 19 olika sorters grymtningar och skrik kunnat översättas till olika känslouttryck.

Nu har algoritmen använts för att följa grislivet på olika sorters lantbruk i Danmark och Tyskland. Projektet, som följts i en dokumentär av Danmarks radio, mynnar ut i slutsatsen att grisar som får vara utomhus mår bäst.

– Det bästa för grisarna är att vara frigående, säger forskaren Elodie Mandel-Briefer vid Köpenhamns universitet till TT.

Var fjärde grymtning eller skrik på de konventionella gårdar som var med i undersökningen var ett uttryck för hög stress- eller smärtnivå, medan bara 8 procent av grymtningarna hos utegrisarna var uttryck för sådana negativa känslor.

Hur utdragna grymtningar är avslöjar också hur grisarna mår – ju kortare grymtningar, desto bättre välbefinnande.

Transportstress till slakteriet

Under en transport till slakteriet var det däremot inte möjligt att analysera grisarnas ljud, eftersom ljudvolymen var så hög hos de stressade grisarna under hela den nästan fem timmar långa färden.

En gård med konventionell inomhusuppfödning av grisar stack ut i undersökningen. Där var det många positiva grymtningar och mycket få stressljud.

Det tror forskarna beror på uppfödarens lugna småpratande och varsamma kontakt med grisarna.

Elodie Mandel-Briefer hoppas att metoden på sikt ska kunna användas i en app som kan komma till användning ute på grisgårdar.

– Med ett sådant här verktyg kan lantbrukarna kontinuerligt förstå vad som händer bland grisarna, säger hon.