Så ska Sverige bidra till Natos försvar

helskärm

Sverige ska bidra med styrkor till Nato både på mark, till sjöss och i luften nästa år, meddelar regeringen.

– Det här är ett historiskt beslut. Vi ska nu för första gången som allierad bidra med en väpnad styrka till Natos kollektiva försvar, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Regeringen har precis lämnat propositionen om det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar till riksdagen.

– Sveriges geografiska läge och vår förmåga att stödja allierade är avgörande för att Nato ska kunna verka i vår del av Europa. Sverige tar detta ansvar, säger Malmer Stenergard på en pressträff.

Bataljon till Lettland

Bland annat handlar det om en reducerad bataljon på cirka 600 soldater som ska skickas till Lettland i början av 2025.

– Förbandet utbildas just nu på P7 på Revingehed och det består av officerare och kontinuerligt tjänstgörande soldater, så det handlar då inte om värnpliktiga, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Sverige ska inte enbart bidra på marken, utan även till sjöss och i luften.

– Det handlar också om att bidra med örlogsfartyg och vårt flygvapen i form av Gripen till Natos förstärkta luftövervakning, säger Jonson.

Åtta stridsflyg

Örlogsfartygen ska bidra till Natos stående maritima styrkor i upp till sex månader under nästa år. Det handlar främst om sjöövervaknings- och minröjningsuppgifter i Nordsjön och Östersjön.

Bidraget till Natos luftövervakning handlar om upp till åtta stridsflygplan, som även ska kunna baseras på allierades territorium.

Vid ett eventuellt väpnat angrepp ska både den reducerade bataljonen i Lettland och örlogsfartygen kunna stanna kvar och utföra uppgifter som följer av Natos operationsplanering.

Tar höjd för sämre läge

Regeringen tar också höjd för ett försämrat säkerhetsläge i det mandat man begär av riksdagen. Till exempel kan styrkan i Lettland snabbt behöva förstärkas i ett sådant läge.

– Det tak som vi har sagt är sammanlagt 1 200 soldater, sex örlogsfartyg och upp till 24 Gripen, säger Pål Jonson.

Det innebär att regeringen inte behöver invänta beslut från riksdagen i varje enskilt läge när förstärkning behövs, så länge man inte överskrider taket.

– Det är för att kunna agera snabbt och kraftfullt i ett försämrat säkerhetsläge, säger Jonson.