HD fällde Ephone

Högsta Domstolen tvingar internetföretaget Ephone att lämna ut kunduppgifter till en rad bokförlag om en kund som gjort 27 ljudböcker tillgängliga för nedladdning via en server. Ephone vägrade lämna ut uppgifterna och ljudboksförlagen fick rätt i tingsrätten men Ephone vann i hovrätten.

Målet mot Ephone är det första ärende där ipred-lagen prövas, och är därför principiellt viktig. I rättssystemet ligger ett antal mål frysta i väntan på Högsta domstolens avgörande.

I juni 2009 slog Solna tingsrätt fast att Ephone måste lämna ut uppgifter till fem bokförlag om vem som stod bakom en server där 27 ljudböcker ska ha gjorts tillgängliga för nedladdning. Men Svea hovrätt rev senare under året upp tingsrättens dom och gav Ephone rätt.

Kärnfrågan för hovrätten var om ljudböckerna på servern verkligen varit tillgängliga för allmänheten. Bokförlagen hade inte bevisat att allmänheten kunde komma åt ljudböckerna, ansåg hovrätten.

Men hovrätten var maximalt oenig. Målet avgjordes av fyra domare. Röstsiffrorna blev 2-2 och ordförandens utslagsröst avgjorde till bokförlagens nackdel.

EU-domstolen har också gjort sin bedömning av rättsläget i målet. Den svenska ipredlagen gör en rimlig avvägning mellan upphovsrättshavarnas skydd och internetanvändarnas integritet, ansåg EU-domstolen i sin dom i april i år.

Förläggareföreningen: Glädjande

– Det här var ett glädjande beslut. Vi är glada över att beslutet har gått vår väg och att det inte längre finns några tvivel om att Ipredlagen gäller. Den är rättssäker och alla invändningar har stötts och blötts i fyra domstolar, säger Pia Janné Nyberg, jurist på Förläggareföreningen.

Förläggarna är inte främmande för att framöver använda Ipredlagen fler gånger för att ta reda på identiteten på fler personer som står bakom sajter där det finns nedladdningsbara böcker. Men inte i första hand för att ställa ekonomiska krav, enligt Janné Nyberg.

– Jag tycker att man börjar med att skicka ett brev. Det är så man brukar göra när det gäller immaterialrättsintrång, man ber helt enkelt personen ta bort materialet. Men om inte det hjälper får man be dem att betala för sig.

Ipred-mål på is

– Den stora framgången med avgörandet är att domstolarna återigen öppnas upp för Ipred-beslut. Besluten innebär att information om vem som misstänks ha begått ett upphovsrättsintrång kan lämnas ut till rättighetshavaren efter beslut från domstol. Fram till HD:s beslut har övriga Ipred-mål i domstolarna lagts på is, säger Sara Lindbäck på Rättighetsalliansen, tidigare Antipiratbyrån.

– Vi är nu redo att ta nya tag och pröva lagstiftningen, säger Sara Lindbäck.

Ansvar för barnen

Daniel Westman, IT-rättsjurist på Stockholms universitet, är inte överraskad av Högsta domstolens ställningstagande. Men samtidigt är det ett viktigt besked när det gäller den svenska rättstillämpningen kring fildelning.

– Hela systemet med informationsföreläggande har legat på is sedan den här frågan fastnat i domstolarna. Nu är det ganska klarlagt vad som gäller. Därmed kommer det här sannolikt att användas i lite större utsträckning av rättighetshavarna. Det är möjligt att man nu kommer att börjar begära ut uppgifter på mera "vanliga" fildelare och skicka ut varningsbrev eller krav på ersättning, säger Westman.

Men fortfarande kvarstår frågan om rättighetshavarna kan vinna ett mål i domstol om personen bakom abonnemanget inte själv erkänner. Det kan till exempel vara barnen eller andra personer i hemmet som laddat ner.

– Även om man spårar abonnenten och stämmer så är det inte helt säkert att man vinner ett sådant mål. Det öppnar också frågan i vilken mån som till exempel föräldrar har något slags aktsamhetsansvar för vad barnen gör, säger Westman.

Ephone: Ipred gav anonymisering

Bo Wigstrand, f d vd på Ephone, är bedrövad över Högsta domstolens bedömning men han tror inte att domen kommer att få någon större effekt.

– Högsta domstolen har helt gått på förlagens linje, men det har gått nästan fyra år och det vi varnade för för fyra år sedan har nu inträffat. Lagen har överlevt sig själv, marknaden för anonymiseringstjänster har satt Ipredlagen på reservbänken, säger Wigstrand.

– Nu surfar folk anonymt i stället. Operatörerna kan tvingas lämna ut de uppgifter som de har lagrade men numera går det ändå inte att spåra kunden.

Wigstrand tror att Ipredlagen är ett av skälen till att anonymiseringen spritt sig på nätet. Samtidigt tycker han att det är en negativ utveckling.

– Som jag ser det är det här bara av ondo. Och anonymiseringstjänsterna blir svåra att komma åt, företagen som erbjuder dem finns oftast inte i Sverige.

TT