Ett pris ingen kan invända emot
Äntligen Malala känner många
Äntligen Malala är det garanterat många som känner.
Besvikelsen var stor när hon inte fick priset förra året.
Årets fredpris är det inte många som kommer att ha några invändningar mot. Även om hon fick dela det med en äldre man.
För vilken tänkande människa kan opponera sig mot att barn ska få gå i skolan och utbilda sig. Att de ska slippa jobba på smutsiga och farliga fabriker eller värvas som barnsoldater av extremister.
Jag vet att det finns grupper som vill stoppa flickor från att gå i skolan. Men bortsett från talibanerna i Afghanistan och Pakistan är de trots allt få.
Skrupellösa profitörer vill gärna utnyttja barnarbetare. Men även de flesta föräldrar som låter sina barn arbeta för att familjen inte ska svälta vill innerst inne att de hellre ska gå i skolan.
182 länder har skrivit på FN-organet ILO:s konvention mot barnarbete. En fingervisning om vad världen tycker om barnarbete.
Favorittippad
Ändå är det fortfarande hundratals miljoner barn som tvingas arbeta runtom i världen. Ofta under vidriga och svåra förhållanden. Årets nobelpris sätter fokus på den hanteringen. Kan priset i någon mån bidra till att minska barnarbete och att göra det lättare för flickor och pojkar att få gå i skolan så har Nobelkommittén gjort mer nytta än på många år.
Det känns alltid positivt när priset går till gräsrotsaktivister som arbetat väldigt konkret för en bättre värld.
Malala, den numera 17-åriga flickan från Pakistan utsattes för ett mordförsök för några år sedan därför att hon slogs för att flickor skulle få gå i skolan. Hon var favorit till att få priset redan förra året. Hon var så favorittippad att det nästan gick ett samfällt sus av besvikelse över världen när Nobelkommittén istället valde den då närmast okända organisationen OPCW som kämpar för att få bort världens kemvapen.
Betala med sitt liv
På presskonferensen i Oslo var det någon som undrade hur man kunde ge priset till någon så ung som ännu inte gjort något. Sanningen är att Malala gjort mer än de flesta för att rikta uppmärksamheten mot att flickor i delar av världen måste kämpa för att få gå i skolan. Hon fick nästan betala med sitt liv för den kampen.
I någon mån tror jag att Nobelkommittén känt av det tryck som förra årets besvikelse skapade. Det bidrog till att hon fick priset i år istället.
Kommittén löste det hela snyggt genom att låta henne dela priset med Kailash Satyarthi, 60, en indisk människorättsaktivist som länge arbetat för barnens rättigheter. En av hans största insatser är att få bort barnarbetet när det gäller handvävda mattor. Han ligger bakom införandet av en märkning på mattor som garanterade att de inte var knutna av barnhänder. Han har också bidragit till att skapa ILO:s barnkonvention.
Många budskap
Förmodligen säger det mer om media i västvärlden än om honom att han är tämligen okänd här trots årtionden av arbete för barns rättigheter medan Malala är en världskändis tack vare att talibanerna försökte mörda henne.
Nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jagland verkade mycket nöjd över hur de lyckats kombinera pristagarna.
En ung kvinna och en äldre man.
En pakistanier och en indier.
En muslim och en hindu.
I en tid då Indien och Pakistan fortfarande är i konflikt med varandra.
I en tid då Islamiska staten försöker använda islam som verktyg i ett terrorkrig för makt.
I en sådan tid finns onekligen många budskap i kommitténs val att ge priset till Malala och Kailash.