”Tillrättalagt och duktigt”
Publicerad 2014-06-30
Nyckelorden inför Anders Baranys Sommar är Fysik och Farfar. Jag blir nyfiken på båda men när programmet är slut minns jag bara hur man avlägsnar en vaxpropp.
Tre ord kan beskriva Anders Barany. Duktig, jazzälskande och jätteduktig.
Anders Barany väljer att berätta sin farfar Robert Baranys historia, som under större delen av sommarpratet förläggs till första världskriget och farfaderns umbäranden.
Jag är helt övertygad om att Roberts liv var både spännande och upplevelserikt. I barnbarnets berättarform faller allting emellertid platt. Synd.
Anders Barany varvar sin egen livshistoria med jazz och farfaderns öde. När han berättar om hur farfar blev krigsfånge får vi med farfaderns ord höra hur kanonerna lät över polska Przemysl men där känsloyttringar i form av skräck och dödsångest hade varit ett naturligt inslag får vi istället veta att Robert läste en avhandling när ryssen kom.
Enda gången det bränner till
Den enda gången det bränner till lite är när Anders Barany berättar om Roberts nobelpris och att han funderar över om priset inte tilldelades farfadern därför att denne kände och umgicks med öronprofessor Gunnar Holmgren som också satt i kommittén.
Något bör man bjuda på
Ett sommarprat måste givetvis inte handla om hur mamma söp och pappa bröt kvasten mot ungarnas ryggar men något bör man bjuda på. Någon slags blotta, lite kött och blod istället för en räcka av prestationer och akademiska bedrifter.
Var är det personliga? Det är ju bara tillrättalagt och så duktigt duktigt.
När klockan visar 14:30 har jag fått reda på många olika saker som alla pekar på ett enda faktum: Anders Barany är en förträfflig prick.
Snabbguide
Skrytkvot: 
Skvallervärde: 
Känslostyrka: 
Humornivå:
Åh fan-faktor: