Catrine, 51, dog - ansågs fullt arbetsför av Försäkringskassan

Karin Ahlborg

Catrine Lundgren var 51 år när hon dog i den sjukdom hon ansökt om sjukersättning för.

Två månader efter hennes död kom ännu ett av Försäkringskassans avslag.

– Att kvinnan avlidit betyder ju inte att arbetsförmågan var stadigvarande nedsatt, säger Cecilia Udin på Försäkringskassan.

På morgonen den 29 december hittades Catrine Lundgren död i sitt hem i Bureå utanför Skellefteå.

Under natten hade hon fått ett epileptiskt anfall, fallit och drabbats av syrebrist.

Tre månader före dödsfallet fick Catrine Lundgren avslag på sin ansökan om sjukersättning av Försäkringskassan.

Trots att både hennes behandlande läkare och utredningen av arbetsförmåga som gjorts av företagshälsovården intygade att det var orealistiskt att tro att Catrine Lundgren skulle klara mer än den deltidstjänst som var skräddarsydd för hennes behov, ansåg Försäkringskassan inte att alla möjligheter för heltidsarbete var uttömda.

Anpassat jobbet

Catrine Lundgren hade diagnostiserats för epilepsi redan som tonåring men fram till 2011 hade anfallen kunnat hållas i schack.

–Mamma hade jobbat som undersköterska i hemtjänsten. Men sedan anfallen började kunde hon inte längre jobba ensam. Hon kunde ha tre-fyra anfall per dag, säger Maria Lundgren, äldst av tre syskon.

Hennes arbetsgivare, Skellefteå kommun, gjorde vad de kunde. Catrine Lindgren började en tjänst på ett boende där hon aldrig arbetade ensam, arbetstiderna anpassades för att minska påfrestningarna och stressen och hon kunde ta regelbundna pauser för att återhämta sig. Trots det var halvtid vad Catrine Lundgren mäktade med.

–Arbetsplatsen har skött sig väldigt bra och mamma ville verkligen vara kvar. Men så fort hon gick upp på heltid blev hon sämre, säger Maria Lundgren.

Skadade hjärnan

Vid ett anfall 2014 föll Catrine Lundgren så illa att hon fick en hjärnskada. Hörseln skadades, hon blev onormalt trött, ljudkänslig, närminnet sviktade och det blev svårare att både förstå och planera.

21 oktober 2015 ansökte hon om sjukersättning med intyg från läkare som bedömde att arbetsförmåga över 50 procent är fullständigt orealistiskt.

Elva månader senare, 22 september 2016, hade Försäkringskassan fattat sitt beslut: Nej.

–Mamma blev helt förstörd. ”Jag vet inte hur jag ska orka kämpa”, sa hon. Hennes anfall triggades igång av stressen och oron över pengar och framtiden. Och hon var förtvivlad över att Försäkringskassan inte trodde henne utan bagatelliserade hennes sjukdom, säger Maria Lundgren.

”Osakliga beslut”

Efter avslaget fick Catrine Lundgren kontakt med Marie-Louise Aijkens, en jurist som specialiserat sig på att hjälpa människor att överklaga myndighetsbeslut.

– När kunderna ringer handlar det nästan alltid Försäkringskassan och aldrig exempelvis Skatteverket. Det beror på att Försäkringskassan fattar beslut som är varken objektiva eller sakliga, säger Marie-Louise Aijkens.

Hon hjälpte till att överklaga beslutet, med tre nya läkarintyg som åter bekräftade att Catrine Lundgrens arbetsförmåga varaktigt var nedsatt med minst en fjärdedel.

Den 15 november 2016 skickas överklagan till Försäkringskassan.

En dryg månad senare avlider Catrine Lundgren.

”Ingen nedsatt arbetsförmåga”

I sitt nya avslag, daterat 27 februari, skriver Försäkringskassan att ”Catrine Lundgrens arbetsförmåga inte kan anses vara stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom.”

– Här har vi läkare med lång medicinsk utbildning och kompetens att bedöma patienters tillstånd å ena sidan och å andra sidan personer helt utan medicinsk kompetens som ifrågasätter deras bedömning. Det går inte ihop, säger Marie-Louise Aijkens.

Cecilia Udin är nationell försäkringssamordnare vid Försäkringskassan och den som myndigheten skickar fram för att svara på Aftonbladets frågor.

Hur kommer det sig att Försäkringskassan helt bortser från medicinska bedömningar som gjorts av läkare och företagshälsovård?

– Vi har rätt strikta regler när det gäller sjukersättning. De reglerna infördes för att man såg att försäkringskassan beviljade för många sjukersättningar.

Jag frågar igen: varför bortser försäkringskassan från läkares och företagshälsovårds bedömningar där det klart framgår att Catrine Lundgrens arbetsförmåga bedömdes som stadigvarande nedsatt till minst en fjärdedel?

– Försäkringskassan ska göra en försäkringsjuridisk bedömning. En del är de medicinska underlagen men också de regelverk vi har. När vi lagt ihop dem kan vi inte se att hon är berättigad till sjukersättning.

Hur är det möjligt att Försäkringskassan bedömer en avliden person som fullt arbetsför?

– Du menar att hon sedan avled, att hon de facto avled?

Det står i omprövningen att man inte bedömer Catrine Lundgrens arbetsförmåga nedsatt till minst en fjärdedel. Då är hon avliden sedan 2 månader.

– Men vi prövar ju utifrån när vi gjorde första beslutet.

I en omprövning har man ju kommit in med nya uppgifter och kompletterat den tidigare ansökan. Görs det då ingen ny prövning?

– Man gör en ny prövning men man gör det ju från den tidpunkt då vi sa nej. Absolut att man gör en ny prövning.

Och då tycker ni att en avliden person är arbetsför?

– Att kvinnan avlidit betyder ju inte att arbetsförmågan var stadigvarande nedsatt.