Förslag: Staten ska styra gymnasieskolan mer

helskärm

Staten bör sätta ramarna för det regionala utbudet av olika gymnasie- och komvuxutbildningar. Statens styrning ska omfatta både de kommunala och de fristående skolorna, skriver regeringens utredare Lars Stjernkvist.

På måndagsförmiddagen presenterar Lars Stjernkvist sina förslag om en ökad statlig styrning av gymnasieskolan vid en pressträff tillsammans med utbildningsminister Anna Ekström (S). I en debattartikel i SvD punktar han huvuddragen i betänkandet.

Arbetsmarknadens behov

Blir förslagen verklighet innebär det bland annat att arbetsmarknadens behov ska få ökad tyngd, och följaktligen ska elevernas önskningar väga lättare. Det är "inte rimligt att erbjuda ett utbud av utbildningar som leder till att många elever får svårt att etablera sig på arbetsmarknaden", skriver Stjernkvist och syftar på att flera av yrkesprogrammen lockar för få i förhållande till branschernas behov och att sökintresset på sina håll så svagt att utbildningar ställs in.

Stjernkvist föreslår också regionala ramar för utbudet inom gymnasieskolan och för yrkesutbildning inom komvux. Ramarna ska ange vilka utbildningar som ska ges och hur många platser som ska finnas på dessa.

"Ska stärkas"

När det gäller de fristående gymnasieskolorna konstaterar Stjernkvist att de utbildar ungefär en fjärdedel av eleverna. "Jag anser att de fristående skolornas roll i utbildningssystemet ska stärkas och att lika villkor så långt möjligt ska gälla för huvudmän för fristående och kommunala skolor. Den ökade statliga styrningen av utbudet som jag föreslår ska därför gälla både kommunala och enskilda huvudmän."

Förslagen lär väcka debatt. "Jag är väl medveten om att mina förslag utmanar flera politiskt känsliga frågor", skriver Stjernkvist själv och ser risken för politiska låsningar.

Redan när Anna Ekström presenterade utredningsdirektiven kom invändningar från både Sveriges Kommuner och Regioner och Friskolornas Riksförbund, som båda varnade för att minska huvudmännens inflytande.