Förslag: Staten sätter ramarna för gymnasiet

helskärm

Staten tar ett fastare grepp om gymnasieskolan för att säkra att eleverna i högre grad styrs till de utbildningar samhället behöver.

Samarbete mellan kommuner och friskolor blir ett måste.

Detta väntar om utredaren Lars Stjernkvists förslag vinner politisk majoritet.

Lars Stjernkvist, S-kommunalråd i Norrköping, har haft regeringens uppdrag att föreslå hur gymnasieskolans utbud av utbildningar bättre kan matchas mot vad arbetsmarknaden behöver. Efter två års utredande har nu betänkandet – på över tusen sidor – överlämnats till utbildningsminister Anna Ekström (S).

Hans förslag innebär inte ett förstatligande av gymnasieskolan, men väl ett betydligt större statligt inflytande vad gäller vilka utbildningar som bör ges var, och i vilken omfattning.

Inte raka vägen

Ett av grundproblemen är enligt Lars Stjernkvist att det i en rad olika branscher finns ett stort sug efter yrkesutbildade, ett behov som är långt större än elevernas intresse för yrkesprogram. De flesta elever väljer ett högskoleförberedande program, men fyra av tio har fortfarande inte börjat läsa vid högskola fyra år efter gymnasieexamen. Många får därmed ta en onödigt krokig väg ut i arbetslivet.

– I en situation när vi behöver arbetskraft är det ett bekymmer. Vilken utbildning man väljer spelar väldigt stor roll, säger Stjernkvist.

Till bilden hör att elevernas önskemål i hög grad styr utbudet av utbildningar, och i högre grad än arbetsmarknadens behov. Detta bör det bli ändrig på, enligt betänkandet.

– Jag föreslår att det tydligt ska framgå av lagen att den som är ansvarig ska ta hänsyn både till elevers efterfrågan, men dessutom arbetsmarknadsbehov. Det här ska vägas lika, säger Lars Stjernkvist.

Styra eleverna

För eleverna kan det innebära att valfriheten begränsas. Stjernkvist vill inte gå in på vilka program som bör minska i volym, men säger:

– Det finns utbildningar som under ganska lång tid haft en svag koppling till arbetsmarknaden. De kommer att bli mer granskade i det här systemet.

TT: Kan det innebära att den elev som drömmer om att gå estetiska programmet i stället blir erbjuden vårdprogrammet?

– Det finns en otrolig poäng med att ta tillvara elevernas inre drivkrafter, att man får läsa det man vill. Men vi måste fundera på hur vi använder resurserna optimalt och hur vi utbildar till de jobb som finns, säger Stjernkvist.

Han understryker att de elever som väljer utbildningar med svag koppling till arbetsmarknaden i hög grad riskerar att komma i kläm.

– Är det rätt att locka till en utbildning med falska förhoppningar om att den kan leda till jobb?

Friheten begränsas

För att få en balans mellan gymnasieutbildningar och behov på arbetsmarknaden ska staten – Skolverket – sätta regionala ramar. Detta ska ske efter samråd med kommuner och friskolor.

– Det här är förstås ett sätt att begränsa kommunernas ansvar och frihet. Men det är fortsatt kommunerna som organiserar verksamheten inom ramen som staten bestämt, säger Lars Stjernkvist.

Förslagen påverkar även de fristående gymnasieskolorna, som även de ska omfattas av den statliga ramen.

– Med mina förslag så blir de fristående skolorna i större grad en integrerad del i det gemensamma utbildningsutbudet, säger han.

Detta innebär att det kan bli svårare att få nyetablera en fristående gymnasieskola – om de tänkta programmen inte passar inom ramen.

– Jag förstår att det här innebär att man förlorar en frihet man har i dag. Men jag tycker att det uppvägs av att man blir en legitim del av det gemensamma utbudet. Svensk skola behöver mer samarbete och samverkan mellan huvudmän, än konkurrens. De som vinner på det är utan tvekan eleverna, säger Stjernkvist.

Anna Ekström säger att hon hoppas på en bra politisk diskussion om förslagen i utredningen. Hon vill ännu inte "sätta ned foten":

– Jag vill verkligen höra remissinstansernas synpunkter och föra en dialog med riksdagens partier. Det finns ju förslag här som är kontroversiella så ska vi komma framåt i frågan måste nog alla partier vara med och diskutera, säger hon.