Verksamhet fortsätter trots "tortyrskola"

Almajiriskolorna i norra Nigeria fortsätter sin verksamhet trots förra veckans avslöjande om elever som kedjats fast, misshandlats och utsatts för sexuella övergrepp.

Nigeriaexperten Henrik Angerbrandtsäger att föräldrar skickar sina barn till skolorna i hopp om en religiös utbildning, men att många i stället tvingas att tigga på gatorna.

Hundratals pojkar och män hölls fångna på en koranskola i Kaduna i norra Nigeria som polisen stormade för en vecka sedan.

Fångar var fastkedjade vid metallräcken med bojor kring händer och fötter. Flera av dem vittnade om fysisk misshandel och sexuella övergrepp, skriver nyhetsbyrån AFP.

De så kallade Almajiriskolorna är spridda över det mestadels muslimska norra Nigeria, och har omkring nio miljoner elever, enligt myndigheternas beräkningar. President Muhammadu Buhari, som själv är muslim från norra Nigeria, förklarade i somras att Almajiriskolorna ska förbjudas på sikt, men att ett förbud inte är att vänta inom den närmsta tiden.

Det senaste avslöjandet verkar än så länge inte ha lett till en ändring av ståndpunkten, åtminstone inte officiellt.

Utnyttjas till att tigga

Henrik Angerbrandt jobbar som konfliktforskare vid Uppsala universitet med norra Nigeria som sitt fokus. Han säger att föräldrar på den fattiga landsbygden skickar sina barn till Almajiriskolorna i städerna för att ge dem en religiös skolning, samtidigt som många föräldrar inte har råd eller möjlighet att ta hand om barnen.

– Föräldrar skickar unga pojkar till skolorna för att de ska lära sig Koranen, men villkoren och undervisningen är ofta undermålig, och många barn används av ledarna för att tigga på gatorna i stället för att utbildas, säger Angerbrandt.

"Traditionens makt"

Myndigheterna försöker kontrollera Almajiriskolorna genom att underställa dem starka kontroller och regleringar och få in dem i det vanliga utbildningsväsendet, förklarar han.

– Många delstater satsar på gratis utbildning för att erbjuda ett alternativ till Almajiriskolorna, men problemet är att de inte är lika tillgängliga och att de ändå innebär en kostnad i och med skoluniformen och andra utgifter, samtidigt som avstånden i vissa fall är långa, säger Angerbrandt.

– Traditionens makt är också stark, föräldrar som inte själva har gått i skolan kanske inte ser värdet i att låta barnen gå i en allmän skola.