Skarp kritik mot "lotteri" i spelbranschen

helskärm

142 000 kronor för att värva Kylian Mbappe, fotbollens superstjärna. Billigt i verkliga världen kanske, dyrt när det kommer till spelet ”Fifa 22”, tycker europeiska konsumentorganisationer som nu vill se andra bullar på spelmarknaden.

Sveriges Konsumenter och 19 andra europeiska konsumentorganisationer vill att spelbranschen skärper sig. Den svenska organisationen riktar ”fem skarpa rekommendationer” till såväl branschen som myndigheter och politiker.

Bakgrunden är en ny rapport från norska Forbrukerrådet där så kallade lootlådor tittats närmare på. Lootlådor har blivit ett samlingsbegrepp för slumpgenererat innehåll i spel, exempelvis paket med nya spelare i ”Fifa 22”. Köpet av ”lådorna” kan ske med spelets egen valuta, ges som belöning för spelprestationer – eller köpas för riktiga pengar. Det är den sistnämnda biten som Sveriges konsumenter och systerorganisationerna irriterar sig extra på.

Fem förslag

De ”fem rekommendationerna” är i tur och ordning lagkrav på att köp i spel alltid framgår i riktig valuta, att spel inte får manipulera konsumenter att spendera mer än de tänkt, att spel riktade till barn inte får innehålla lootlådor, att myndigheter ska få insyn i hur spels lootlådor fungerar samt en övergripande granskning av spelmarknaden för att ”identifiera exploaterande affärsmetoder”.

Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen, säger att kritiken inte är ny och att branschen redan anpassat sig:

– Vi har gjort flera åtgärder sedan kritiken kom första gången, vi tycker att de är bra och har effekt.

Bland åtgärderna nämner Strömbäck att det tydligt ska framgå chansen att få ett visst föremål i spel, att en tydlig märkning gör gällande att det förekommer slumpmässiga köp i spelet och en 18-årsrekommendation på spel som innehåller skildringar av spel om pengar.

En tredjedel av inkomsten

Sinan Akdag, expert på digitala konsumentfrågor hos Sveriges Konsumenter säger till TT att problemen inom branschen är stora och att det är svårt för spelarna själva att värja sig från att spendera pengar i spelen.

– Jag tror inte att spelbranschen klarar av att reglera sig själv. Det är så många av företagen som är beroende av vinsten det här genererar, säger han.

I rapporten har Forbrukerrådet fokuserat främst på ”Fifa 22” och ”Raid: Shadow legends”. Det förstnämnda är världens populäraste sportspel och det sistnämnda är ett av de mest framgångsrika mobilspelen de senaste åren. När det gäller ”Fifa 22” har Forbrukerrådet tittat närmare på spelläget Ultimate team, varifrån utvecklarna Electronic Arts 2021 redovisade en vinst på 1,62 miljarder dollar. Spelläget står enligt uppgift för cirka en tredjedel av hela företagets vinst.

”Lyhört inför sin publik”

Forbrukerrådet har vidare räknat, i ett hypotetiskt exempel, hur mycket pengar som skulle behöva spenderas för att en spelare skulle vara ”säker” på att få en specialversion av spelets omslagsstjärna Kylian Mbappe – cirka 142 000 kronor. Organisationen betonar att exemplet är hypotetiskt men understryker samtidigt att ”sannolikheten att få den här spelaren i ett paket är i själva verket ännu mindre”.

Sinan Akdag på Sveriges Konsumenter:

– Vi har även skickat brev till konsumentminister Max Elger (S) med anledning av det här, men vi ser helst att eventuell lagstiftning blir övergripande på EU-nivå.

Per Strömbäck, på Dataspelsbranschen:

– Varje klokt företag är lyhört inför sin publik. Om inte spelarna uppskattar något kommer inte företaget att fortsätta med det, säger han och lägger till att spel där man kan vinna riktiga pengar inte får vara medlemmar i Dataspelsbranschen utan lyder under Spellagen, tidigare Lotterilagen.

TT: Okej att man inte kan vinna pengar men en person kan ju förlora, spendera, väldigt mycket pengar i ett spel?

– Man ska förbruka så mycket pengar som man tycker är lagom. Det går att sätta gränser på kreditkort och har man köpt något man ångrar kan man alltid höra av sig till kundtjänst.