Kriget på Telegram ger ryssarna två skilda verkligheter
Publicerad 2022-06-06
Var fjärde ryss läser nyheter via Telegram-appen, som fortfarande är ocensurerad.
Där pågår ett informationskrig mellan statsägda och oberoende ryska medier.
Så här olika beskrevs bombningen av Mariupol-teatern, Butja-massakern, attacken mot Kramatorsks järnvägsstation och sänkningen av robotkryssaren Moskva.
Den amerikanska tidningen Wall Street Journal har granskat hur statsägda regimtrogna kanaler och oberoende, numera ofta exilryska, medier skildrat Rysslands invasion i Ukraina via Telegram.
PLUS: Experten: Fem scenarier – så slutar kriget
Medan nästan alla oberoende medier blockeras i vanliga webbläsare, så har den ryska övervakningsmyndigheten Roskomnadzor inte lyckats blockera appen Telegram. Där kan ryssarna läsa riktiga nyheter från bland andra Meduza, Novaja Gazeta Europa och Mediazona, jämsides med propagandan från till exempel Tass, Komsomolskaja Pravda och Ria Novosti.
Enligt Telegram finns omkring åtta procent av användarna i Ryssland, vilket motsvarar en fjärdedel av landets 145 miljoner invånare, skriver Wall Street Journal.
Tidningen har jämfört hur Kremls propagandakanaler och de oberoende medierna skildrat fyra nyckelhändelser i kriget. Bilderna som presenteras är totalt olika.
Bombningen av Mariupols dramateater
Den 16 mars bombade ryska förband Mariupol-teatern. Hundratals ukrainare som sökt skydd dog.
Nyhetsbyrån Ria Novosti – med två miljoner följare på Telegram – skrev först att det ryska försvarsministeriet förnekade ansvar för händelsen, och publicerade senare uppgifter om att den ukrainska Azov-bataljonen hade sprängt teatern.
Meduza – som har 1,2 miljoner följare – återgav ukrainska myndigheters uppgifter om att teatern förstörts av flygbomber och att hundratals människor sökt skydd där. Senare publicerade nyhetssajten bilder som visade att ordet ”barn” skrivits på marken, som en varning att barn gömde sig i kyrkan, och uppgav att varningen varit synlig för ryssarna två dagar före attacken.
Massakern i Butja
När ryska soldater drog sig tillbaka från Butja och massgravar med mördade och våldtagna ukrainare hittades publicerade Ria Novosti citat från ryska tjänstemän som antingen förnekade att dödsfallen inträffat eller hävdade att Ukraina orsakat dödsfallen. Senare hette det att de påstått döda personerna rörde på sig och i en nyhetsnotis påstods att den ukrainska militären med hjälp av fejkade videor ville avleda uppmärksamheten från tortyren av ryska soldater.
PLUS: Experten: Fem scenarier – så slutar kriget
Telegram-kanalen Varlamov News – med 1,2 miljoner följare – publicerade uppgifter från Butjas borgmästare att 300 ukrainare hittats i en massgrav och lade ut bilder och videor där döda invånare syntes på stadens gator. Kanalen publicerade också en video uppspelad i slow motion, för att visa att ”armrörelsen” hos ett lik som Ria Novosti skrev om i själva verket var en spricka eller smuts i bilens backspegel.
Attacken mot Kramatorsks järnvägsstation
Omkring 50 ukrainare som väntade på att evakueras västerut dog i en rysk attack den 8 april. Ria Novosti skrev att attacken genomfördes av ukrainska styrkor med Tochka-U-missiler. I senare nyhetsnotiser citerade nyhetsbyrån uttalanden från det ryska försvarsministeriet om att attacken inte kunde ha gjorts av den ryska armén, eftersom den inte använder Tochka-U-missiler.
Meduza skrev att Ryssland har ersatt Tochka-U-systemet med Iskander-systemet, men att Tochka-U-missiler fortfarande lagras i landet.
Sänkningen av robotkryssaren Moskva
Den ryska robotkryssaren Moskva sjönk i Svarta Havet den 14 april. Ria Novosti skrev först att ammunition ombord på båten exploderat, men att hela besättningen evakuerats. Senare hette det att båten sjunkit i en storm, att en besättningsman dött och att 27 saknades.
Meduza publicerade i stället uppgifter om att Moskva träffats av ukrainska missiler och att 37 besättningsmän dött.
