Reporäntan på 30 sekunder

Susanna Vidlund

I dag sänkte Riksbanken reporäntan.

Men vad är reporäntan egentligen?

Och varför ska just du bry dig?

Aftonbladet ger dig svar på frågorna.

Reporäntan är Riksbankens styrränta sedan 1994.

Med hjälp av reporäntan, eller "repan" som den också kallas, kan Riksbanken styra den så kallade korta marknadsräntan på räntebärande värdepapper med en löptid på maximalt ett år.

Reporäntan bestämmer våra bankers kostnad för upplåning i Riksbanken. Om styrräntan höjs eller sänks, kan det i sin tur påverka räntan du betalar för exempelvis dina bostadslån, eller räntan du får på ditt sparkonto. Därför är reporäntan något som berör många av oss svenskar.

Reporäntan kan användas för att stimulera befolkningens konsumtion. Är ekonomin på väg ner, vill man öka konsumtionen för att få fart på ekonomin igen. Lösning: Man sänker räntan.

Man kan även bromsa in inflationen genom att höja reporäntan. Att styra inflationen är en av Riksbankens främsta mål. Vid en höjning av reporäntan stiger bankernas räntor, det blir dyrare att låna och konsumtionen minskar.

Den 21 december sänktes reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75.  Och i dag med ytterligare 0,25 procentenheter. Just nu är vi inne i en period där många väntar sig ytterligare sänkningar av reporäntan.

Den högsta nivån reporäntan har legat på är 8,91 procent. Det var under perioden 5 juli 1994 till 9 januari 1996. Bottennoteringen är 0,25 under perioden 8 juli 2009 till 6 juli 2010, står det att läsa på Riksbankens hemsida.