”En grannfru drunknade här”

Kenan Habul

Aftonbladets Kenan Habul och Andreas Bardell på plats i spökstaden Obrenovac i Serbien

Obrenovac. Obrenovac är en spökstad.

De flesta invånare har flytt översvämningar som har kostat minst fjorton människor livet.

– En grannfru drunknade här i fredags, säger Biljana Jadranov, en av få som har stannat kvar.

På trappan till ett fyravåningshus i rött tegel i stadsdelen Stocnjak sitter Biljana Jadranov, 51, och grannen Milica Pavlovic, 65, och röker.

I vanliga fall brukar området sjuda av liv, framförallt en vacker försommarkväll som denna när solen gassar och det är 25 grader i luften. Men nu är det tyst på gräsmattorna mellan husen. Vattnet är fortfarande flera decimeter djupt i lekparken. Barnen som brukar vara där har flytt eller evakuerats.

Förutom Milica Pavlovic, som är änka, och Biljana Jadranovs familj är det bara en person som har stannat kvar i byggnaden som har 25 lägenheter.

Grannarna flydde genom köket

– Hela huset har flytt genom mitt köksfönster, säger Milica Pavlovic.

Hon visar oss in i sin etta på första våningen. Inne i köket har plasten från köksluckorna börjat lossna. Utmed väggen gapar ett stort håll där kylskåpet och tvättmaskinen har stått. De har hon burit en våning upp för att skydda dem från vattnet. En träpall under fönstret har grannarna fått klättra på för att sen ta sig ut till små räddningsbåtar på fredagen då vattnet bröt igenom och hela staden, som ligger bara några mil från Belgrad, översvämmades.

– Det var katastrof, fullständig katastrof, säger Biljana Jadranov.

Sedan flera dagar har de varken el eller rinnande vatten. Räddningspersonal kommer med konserver och vattenflaskor.

Väntar på sanering

– Dagarna går an. Men när mörkret kommer är det jobbigt. Vi samlas hos mig på kvällarna. Jag har levande ljus och en liten batteridriven radioapparat, säger Biljana Jandrov.

Vi går in i vardagsrummet. Milica Pavlovic har flyttat dit frysen, soffan ligger på kant. Laminatbrädorna har lyft från golvet, en mögelfläck har börjat sprida sig på ena väggens nedre del. Milica väntar på att myndigheterna ska komma och börja sanera. Hon vågar inte ens tänka på renoveringen. Hennes pension är cirka 2500 svenska kronor i månaden.

Plötsligt hörs steg i trapphuset. En ung man kommer in. Ett kramkalas utbryter. Han plockar upp två cigarettpaket ur kassen och ger den till kvinnorna.

Mannen, som heter Bojan Jovancic, 33, är son till en grannfru, vars lägenhet Milica nu lånar för att sova i. Han är tillbaka i staden för att titta till sitt och sin mors hem. Hans fru, som är gravid i sjunde månaden med tvillingar, är på säker plats.

– Hon evakuerades med helikopter. Jag är så glad att hon slipper vara här, säger han innan han tar farväl och går vidare.

Obrenovac hårdast drabbad

27 människor miste livet i översvämningarna i Serbien, uppgav den serbiska regeringen på onsdagseftermiddagen. Ingen annan stad har drabbats lika hårt som Obrenovac -  minst fjorton döda kommer därifrån. En av dem är en grannfru till Biljana och Milica. Den äldre kvinnan drogs med när fördämningarna brast och floden Kolubara dränkte staden. Som mest ska vattnet ha varit fyra meter djupt.

Innan katastrofen bodde cirka 30 000 människor i Obrenovac. Polisen lät i går ingen komma in. Nu när vattnet har börjat sjunka och temperaturerna stiga - till helgen väntas det bli upp emot 30 grader - är risken stor att sjukdomar börjar spridas.

– Det är förbjudet för civilister att åka in. Hela staden måste saneras, sa en poliskvinna bryskt, när Aftonbladet försökte åka in tidigare på onsdagen.

"Får hoppas att det blir bättre"

En ortsbo visar oss en annan väg in via bergen. Under ett par timmar ser vi fler poliser, räddnings- och saneringspersonal, än vanliga invånare. 

Stundtals påminner allting om en dystopisk film. Myggen surrar i den kvava luften, de flesta hus är tomma, bilarna som floden flyttat huller om buller står lite varstans, täckta av lera. På grinden till en av villorna hänger ett paket blöjor. Busstationen är öde, bara en busstol ligger på marken. Överallt blommar det, men stundtals är lukten av avlopp kväljande.

Men ändå vägrar Milica Pavlovic att lämna staden.

– Vem ska se till att min lägenhet torkar om jag åker? Jag får väl stanna här och hoppas på att det blir bättre, säger hon.