Kärnkraftsrådgivare: Politikerna ute på djupt vatten

Nivette Dawod

Strålskyddsmyndigheten har redan riktat skärpta krav gentemot kraftbolagen.

Att politiker skulle bestämma om ännu fler krav – som kan få konsekvenser som nedläggning av reaktorer – låter som ministerstyre, tycker Lennart Karlsson, rådgivare på myndigheten.

– Då är man inne på en jättefarlig väg och kan lika bra lägga ner Strålskyddsmyndigheten, säger han.

Efter katastrofen vid kärnkraftverket Fukushima i Japan 2011 infördes hårdare säkerhetskrav för svenska kraftbolags kärnkraftverk. Förändringarna ska göras till 2020 har Strålskyddsmyndigheten gett som löfte till EU, och det kommer att kosta miljarder för kraftbolagen att se till att reaktorerna lever upp till kraven.

Ett av kraven är exempelvis förstärkt härdkylsystem på reaktorerna. Just kylning av reaktorer var ett stort problemområde i Fukushimakatastrofen, då en serie haverier och utsläpp inträffade på kärnkraftverket efter en jordbävning och tsunami.

– Vi vet redan idag att kraftbolagen inte får så mycket för sin energi. De får inte intäkter som täcker sina fasta kostnader. Skulle du lägga ner reaktorer har du fortfarande fasta kostnader för verken, säger Lennart Karlsson, tidigare chef på avdelningen för kärnkraftssäkerhet och idag rådgivare åt generaldirektören Mats Persson.

”Ett nytt Barsebäck”

Med det menar han att de konsekvenser som Miljöpartiet ser av energiöverenskommelsen med Socialdemokraterna – att reaktorer kan läggas ner redan under den här mandatperioden efter att ökade säkerhetskrav gjort driften för olönsam – inte är realistiska.

– Myndigheten sätter ju redan kravbilder som bolagen möter genom att installera extrasystem. Det stjälper inte industrin.

Scenariot som Lennart Karlsson, med nästan 20 års erfarenhet på myndigheten, ser framför sig är att snabba nedstängningar av reaktorer riskerar att innebära ”ett nytt Barsebäck”. Efter en överenskommelse mellan S, C och V och det slutliga beslutet togs 2004 om att stänga Barsebäcks sista fungerande reaktor (som släcktes året efter) ersätter staten Barsebäck Kraft AB med 2,3 miljarder kronor för att täcka servicedriften till följd av att den förtida stängningen.

– Vattenfall har sagt att reaktorerna Ringhals 1 och 2 kan stängas omkring 2022 eller 2025, och man har även pratat om Oskarshamn 1. Men det har aldrig nämnts att det skulle ske den här mandatperioden. I så fall förväntar de sig säkert en tioårskompensation, säger Lennart Karlsson.

”Väldigt farlig väg”

Miljöpartiet har under dagen gjort tydligt att man inte vill ha ett politiskt beslut om ett datum för stängning av reaktorer, just för att slippa en ny Barsebäckssituation, men att strängare säkerhetskrav och högre avgifter kommer att leda till stängning av de mest olönsamma reaktorerna. Och att det inte är omöjligt att det sker redan under den här mandatperioden.

– Min uppfattning är att de är ute på djupt vatten när de säger sådana saker. Hur ska man gå in och ställa krav som är helt oskäliga mot svensk industri utan att göra en ekonomisk kompensering? Då är man inne på en väldigt farlig väg med ett ministerstyre, som jag inte tror hör hemma i Sverige, säger Lennart Karlsson.
Han tycker inte att politiker är de rätta personerna att bedöma säkerhetskrav, däremot har han förstås respekt för om partier vill lägga ner kärnkraftverk, säger han.

– Beslutar de sig för att lägga ner får de förstås göra det, men då kommer de att få betala ett rejält pris.

Oavsett om det kan bli tal om ersättning eller inte till det företag som driver reaktorerna vid en stängning i förtid tror Lennart Karlsson att elpriset skulle skjuta i höjden om reaktorer stängdes.

– Då får vi importera el, och det kan vi förstås göra. Men det kan leda till en dubblering av dagens elpris. Visst går det rent tekniskt att stänga verken, men det har en kostnad, säger han.