Världskartan blir aldrig färdigritad

Wolfgang Hansson

helskärm

Självständighetssträvanden möter nästan alltid negativa reaktioner från omgivningen.

Ändå skapas hela tiden nya länder och gamla försvinner.

Världskartan blir aldrig färdigritad.

Just nu står katalanernas och kurdernas självständighetskamp högt upp på dagordningen. För några år sedan var det Skottland och Sydsudan. I framtiden kan det vara Bayern och Grönland.

Jämfört med övriga världen ser vi på Europa som en oerhört stabil kontinent. Ändå har de senaste 30 åren ett antal nya stater sett dagens ljus och några har försvunnit. I fallet Jugoslavien blev det en oerhört blodig skilsmässa.

Över 100 000 människor fick sätta livet till. Övriga Europa fick ta emot stora flyktingströmmar. En rad nya stater har fötts men fortfarande är konvulsionerna inte över. I Bosnien vill serberna har självständighet eller ingå union med Serbien.

Hatet mellan de olika folkgrupperna är fortfarande så starkt att nya krig inte kan uteslutas i framtiden trots att nästan alla fått sin självständighet.

Undantag

Scenerna från 90-talet vill ingen se igen men många fruktar att det är vad som kan hända om katalanerna mot Madrids vilja försöker lämna Spanien. Polisbrutaliteten i början av oktober var en fingervisning om hur det kan sluta.

Separatiströrelser behöver inte vara lika med våld. När Tjeckoslovakien delades upp i Tjeckien och Slovakien var det hårda ord men inga skott som avlossades. I dag känns uppdelning helt naturlig och det verkar inte finnas någon stor fientlighet mellan länderna.

Men exemplet är mer undantag än regel.

Få nya nationer kan ensidigt utropa sig som självständiga utan krig eller hot om våldsamheter.

Pengar drivkraft

När Kosovo kapade banden med Serbien var det efter ett krig och tack vare omgivningens aktiva stöd. Kosovo gynnades också av den etniska sammansättningen med 90 procent kosovoalbansk befolkning. Så enkelt är det sällan.

Ändå är Kosovo snart tio år efter självständigheten erkänt av bara 111 länder. Spanien tillhör de EU-länder som vägrar av rädsla för att det ska gynna egna separatiströrelser.

Argumenten för självständighet kläs ofta i nationalistiska termer, gärna med referenser till en historisk rätt att styra sig själv. Man har ett eget språk, egna traditioner. Man känner sig inte hemma i modernationen.

Men i realiteten handlar det ofta om pengar.

Globala konsekvenser

Det välbärgade Norditalien vill inte betala för den ekonomiskt outvecklade sydändan av landet. En del bayrare tycker att de måste punga ut för mycket för det fattigare östra Tyskland och att de skulle klara sig bättre på egen hand. Katalanerna är missnöjda med att de betalar in mer i skatt till Madrid än vad de får tillbaka i investeringar.

Den egna vinningen är en stark drivkraft för självständighet.

Betydligt mer sällsynt är att den fattiga provinsen vill starta eget.

Även om självständighetskampen är väldigt lokal får den ofta globala konsekvenser. Jugoslaviens söndring påverkade Europa negativt på många sätt. Det var först sedan USA på allvar ingrep som kriget fick ett slut.

Blod, svett och tårar

Republikanernas försök att med våld lämna Nordirland för att förenas med republiken Irland ledde till en våg av terror i Storbritannien.

Starka känslor är mer regel än undantag i självständighetskampen. Även om det inte finns något egentligt förtryck mot de som vill slå sig fria.

Separatisterna inspirerar varandra. Vare sig Katalonien lyckas slå sig fritt eller inte så kommer deras kamp att uppmuntra andra rörelser runtom i Europa.

Inte bara här. Självständighetsrörelser finns över hela världen och är orsak till många väpnade konflikter.

Vem har egentligen rätt att bli självständig? Varför är det ok att Kosovo får självständighet men inte Katalonien?

Tyvärr finns det inget facit. Det gäller att vinna sympati för sin kamp, på hemmaplan och utomlands.

I slutändan handlar det om den som vill bryta sig loss lyckas ta sig den rätten eller är beredd att betala priset i form av blod, svett och tårar.