Här är svaren på dina frågor om Valkompassen

helskärm

Många ställer frågor kring Valkompassen. En del är kritiska.

Vi har ställt samman de vanligaste frågorna.

Johan Martinsson, forskningsledare för Laboratory of Opinion Research (LORe) vid Göteborgs universitet, har svaren.

Vad händer med mina resultat i Valkompassen? Lagrar ni mina svar på frågorna?

– Ja, svaren på frågorna lagras som en del av ett internationellt forskningsprojekt som leds av Fria universitetet i Amsterdam. Svaren som lagras är anonyma och kan inte spåras.

Är jag som svarar anonym?

– Ja, självklart är du som svarar på Valkompassen anonym.

Hur har ni valt ut partierna som får vara med? Varför är till exempel FI, som varken har suttit i riksdagen eller i EU-parlamentet, med?

– Vi har tagit med alla partier som sitter i riksdagen eller i EU-parlamentet just nu. Vi har dessutom valt att ta med de partier som fick ganska bra valresultat i förra EU-parlamentsvalet, det vill säga de partier som var närmast spärren. Både FI och Junilistan fick ganska bra resultat då – FI fick 2,2 procent och Junilistan fick 3,5 procent.

Hur avgör ni partiernas placering i varje fråga?

– Först går en expertgrupp på statsvetenskapliga institutionen igenom en stor mängd relevant partimaterial, till exempel partiprogram, valmanifest, webbsajter och rapporter, och kodar partiets position enligt expertgruppens bedömning. Parallellt med detta kontaktas också partiledningarna och ombeds att svara på en enkät med samtliga frågor. I de fall där expertgruppen och partiet inte har angett samma position (cirka 10 procent av fallen) kontaktar vi partiet och diskuterar vad som är den rimligaste tolkningen. I de fall där vi inte kommer överens bestämmer expertgruppen i slutändan partiets placering för att garantera att det är en oberoende bedömning.

Hur har ni samlat in all information om kandidaterna?

– Kandidaterna har fått svara på en enkät innan Valkompassen lanserades.

Hur har ni valt ut de 30 frågorna i valkompassen?

– Vi har gjort urvalet baserat på vilka frågor och frågeområden som är viktiga för väljarna. Vi har också baserat urvalet på vilka frågor som hänger samman med väljares partival och i vilka frågor som det finns partiskillnader. Dessutom ville vi att de grundläggande åsiktsdimensionerna som EU-inställning, vänster-högerideologi samt frågor som hör hemma i en progressiv-konservativ dimension skulle vara representerade. Det är alltså många kriterier på en gång som har tillämpats för att göra ett så bra urval av frågor som möjligt. Ungefär en dryg tredjedel eller lite mindre än hälften av frågorna handlar om EU.

Varför handlar många frågor om inrikespolitik och inte om EU?

– Det är en dryg tredjedel av frågorna som kan sägas vara direkt relaterade till EU-frågor. Men det är heller inte alltid så lätt att avgränsa vad som är en EU-fråga och inte. Åsikterna i politiska frågor hänger oftast samman i ideologier eller ideologiska dimensioner. Många väljare tycker dessutom att andra frågor är väldigt viktiga för dom och vill gärna veta hur de matchar partier och kandidater i mer än EU-frågor i snäv mening. Partiers åsikter i andra frågor ger också en god vägledning i hur de skulle agera när liknande frågor dyker upp i Europaparlamentet.

På vilket sätt är denna valkompass unik?

– Vi har gjort en mycket ambitiös genomgång av partiernas positioner där vi har gjort en oberoende placering av en statsvetenskaplig expertgrupp och även låtit partierna själva placera sig. Sedan har vi fört dialog med partierna för att komma fram till den rimligaste tolkningen av partiets position. Dessutom har vi tagit fram källor från partimaterial som alla användare av Valkompassen kan ta del av när de läser om partiets position. En annan sak som är unik är att användaren både får en partimatchning och en kandidatmatchninig och dessutom kan se sin egen och partiernas position i ett tvådimensionellt politisk landskap.

Hur vet ni att den här valkompassen är mest träffsäker?

– Det bygger på det gedigna arbete som vi har gjort för att ta fram partiernas positioner i olika frågor, där vi inte enbart har förlitat oss på vad de själva säger.

Varför måste jag ange sannolikheten för att rösta på olika partier innan testet är klart? Är inte det fusk?

– Det behöver du inte göra. De frågor som ställs innan de 30 åsiktsfrågorna påverkar inte på något sätt det resultat du ser från Valkompassen. Dessa frågor är bara till för att vi bland annat ska kunna se vilka som använder Valkompassen. Dessa frågor ingår också i ett stort internationellt forskningsprojekt, men de är självklart helt frivilliga att besvara.

Varför har man valt att inte ge möjlighet till att vikta frågorna och själv ange om frågan spelar stor eller liten roll?

– Viktning är i teorin en bra idé i valkompasser. Men den blir ofta godtycklig och inte heller särskilt tydlig i hur den egentligen påverkar resultatet. Vad är det till exempel som säger att en viktig fråga ska väga två eller kanske tre gånger så mycket som en ”vanlig” fråga? Det är bättre att uppmana användarna att själva gå in och titta på var partierna och kandidaterna står i just de frågor som de tycker är viktiga och använda det som vägledning. Men visst skulle vår valkompass kunna erbjuda bättre funktionalitet för att underlätta att se resultatet för just de frågor som du tycker är viktiga. Vi kommer att arbeta med att förbättra det till riksdagsvalet.

Varför har ni bara med alternativen man och kvinna som kön?

– Det finns egentligen ingen särskild anledning. Det här är även det en frivillig fråga att svara på. Den används bara för att få demografisk information om användarna på aggregerad nivå. Vi skulle mycket väl kunna ha med fler kategorier eller möjligheter för användaren att själv ange hur den vill definiera sig. Det är inget principiellt ställningstagande, utan vi använde den frågeformulering och de svarsalternativ som brukar användas i liknande sammanhang. Vi ska se över möjligheten till mer flexibla svarsalternativ till riksdagsvalet.

Varför ställer ni frågan: "Är islam ett hot mot svenska värden?"?

– Vi vet att denna fråga kan verka provocerande och eventuellt obehaglig. Men vi tycker det är viktigt att ha med en riktigt tydlig fråga som skiljer partierna åt för att ge information om detta. Detta är en åsikt som i viss utsträckning finns bland både partier, politiker och väljare. Det är en viktig funktion för Valkompassen att informera om sådana skiljelinjer.

Varför får jag resultatet att jag tycker mest lika som ett visst parti, medan jag får upp kandidater från ett annat parti som matchar mig bäst?

– En enkel anledning kan vara att kandidaterna inom ett och samma parti tycker ganska olika, och alla kandidater tycker inte exakt som sitt parti. Se till exempel den karta över kandidaternas placeringar som Aftonbladet har publicerat.

Men tänk på att det ena här inte är mer sant eller mer rätt än något annat. Aftonbladets valkompass ger dig tre snabba resultat: rangordning av partierna efter i hur många frågor ni tycker ”lika” respektive ”olika”, vilka kandidater dina åsikter stämmer bäst respektive sämst överens med, samt din och partiernas placering i ett tvådimensionellt ideologiskt landskap. Alla dessa tre resultat är baserade på lite olika perspektiv och kan ge dig delvis olika resultat. Inget är mer rätt eller fel än något annat och inget är att betrakta som en rekommendation om hur du ska rösta. Kompassen ska snarare fungera som en informationskälla och en hjälp i ditt beslut och en grund för att utforska dina och partiernas och kandidaternas åsikter ytterligare.