Reinfeldt: Överraskande bra

Lena Mellin

Svenska medlemsavgiften minskar i EU:s långtidsbudget

BRYSSEL. Den svenska medlemsavgiften till EU kommer att minska marginellt nästa år.

Det blir resultatet av överenskommelsen om unionens nya långtidsbudget.

– Det här är överraskande bra, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.

Det var Reinfeldt och hans holländske kollega Mark Rutte som fördröjde förhandlingarna på slutet av den dygnslånga manglingen i Bryssel. Ingen av dem var nöjd med den rabatt de fått på EU-avgiften och krävde mer.

För Sveriges del ledde till att rabatten på medlemsavgiften minskar med 600 miljoner kronor per år till 2,8 miljarder. Det kan låta som en förlust att bara behålla åtta tiondelar men med tanke på att hela EU-budgeten krymper för första gången någonsin kan det faktiskt ses som en framgång.

I det förra budgetförslaget från EU:s ordförande Herman Van Rompuy ville han stryka ner rabatten med 96 procent till blygsamma 142 miljoner kronor per år.

Det blev tjugo gånger mer.

- En mycket bra överenskommelse för Sverige, säger Fredrik Reinfeldt.

Uppgången bruten

Sveriges medlemsavgift till EU har, med enstaka undantag, ökat kontinuerligt sedan vi blev medlemmar 1995. Men nu tycks uppgången vara bruten. Enligt beräkningar som regeringskansliet gjort minskar bruttoavgiften från 33 miljarder i år till 32 miljarder nästa år.

Hur stora de så kallade återflödena blir, alltså bidrag från EU:s gemensamma budget till exempel jordbruk och glesbygd, är ännu oklart. Det handlar om ett 60-tal förordningar som ska förhandlas färdigt senare.

Den nya långtidsbudgen, som börjar löpa nästa år till och med 2020, innebär en modernisering av EU:s utgifter. Det blir mindre pengar till jordbruket och till glesbygden och betydligt mer till forskning, utveckling och infrastruktur.

För svensk del kommer jordbruksstödet att minska med 17 procent medan glesbygdsstödet kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå. Den så kallade gleshetsbonusen, för de fyra nordligaste länen, blir 30 euro per person och år.

– Det är en väldig förflyttning av budgetens struktur, säger Fredrik Reinfeldt.

”Gammalmodigt och dyrt”

Marschen mot den nya långtidsbudgeten, som gäller från och med nästa år till och med 2020, inleddes förra sommaren med att kommissionen föreslog att utgifterna skulle öka till 9 400 miljarder svenska kronor.

Förslaget fick kritik av i stort sett alla, det var för dyrt, för gammalmodigt, för lite till utsatta regioner, fel helt enkelt.

I slutet av november träffades stats- och regeringscheferna för de 27 medlemsländerna men tvingades åka hem med oförättat ärende. Då hade EU:s ordförande Herman Van Rompuy dragit ner utgifterna till drygt 8 700 miljarder för sjuårsperioden.

Ramen för den nya budgeten är drygt hundra miljarder lägre. Vi talar alltså fortfarande om enorma summor pengar.

Budgeten har förhandlats fram under närmast förödmjukande former. Statsminister Fredrik Reinfeldt och hans delegation hade med sig sex gummimadrasser som de turats om att sova på. Reinfeldt själv uppges ha tagit flera sovpauser under natten och fortsatte att förhandla tills det blev dusch- och skjortbytespaus under drygt fyra timmar kring lunch.

Att EU:s regeringschefer accepterar de här arbetsformerna övergår mitt förstånd. De förefaller vara ett mycket tåligt släkte.

I dag har fem länder rabatt på sin medlemsavgift till EU, Storbritannien, Sverige, Nederländerna, Österrike och Tyskland. Enligt det nya beslutet får även Danmark rabatt, deras insättningar till EU-budgeten minskar med en dryg miljard.

Budgeten krymper

Rabatterna är ett sätt att kompensera de länder som ger de största bidragen till EU:s gemensamma budet. De betalar helt enkelt in betydligt mer än de får ut.

Totalt sett minskar EU:s budget från 977 miljarder under innevarande budgetperiod till 960 miljarder under de kommande sju åren, en minskning med tre procent. Det är första gången det händer.  Budgeten krymper trots att Kroatien blir det 28:e medlemslandet 1 juli.

Men än är inte budgeten i hamn. Europaparlamentet, med 20 svenska ledamöter, har vetorätt. Både talman Martin Schulz och den liberala gruppens ledare Guy Verhofstadt flaggar för att parlamentet kommer att rösta nej. Det är för lite pengar, anser de.