"Min utbildning var rätt flummig"

Nu är han högskoleminister.

Alliansen lovade mer pengar till studenterna, men än har inget hänt. Själv fick högskole-ministern dryga ut sitt studiemedel med extrajobb.

”Sverige ska bli en kunskapsnation i absolut världsklass”. Så står det i regeringens presentation av högskoleminister Lars Leijonborg. Själv valde han utbildning ganska slumpartat och hamnade på Socialhögskolan i början av sjuttiotalet.

– Utbildningen var inte så yrkesbestämd, utan kändes ganska bred. Men om det hade funnits webbsidor då som idag så hade jag nog behövt gå in på dem, säger han.

Bodde hemma hos föräldrarna

Många av dagens studenter har svårt att få ekonomin att gå runt, men som Lars Leijonborg minns det så räckte studiemedlen till. Antagligen berodde det på att han, liksom många idag, bodde hemma hos föräldrarna till en början. Nu har han makt att påverka ekonomin för hela landets studenter. I valrörelsen lovade tre av fyra allianspartier att höja studiemedlen. Än har det inte skett.

– Nu är det fyra av fyra som lovar det. Under mandatperioden ska vi höja studiemedlen, säger Lars Leijonborg.

När blir det och hur mycket?

– 2009 eller 2010. Men jag kan inte svara på hur mycket.

Istället vill han gärna prata om hur mycket pengar som satsas på att kvalitetssäkra högskolan. Under 2007 och 2008 avsätts sammanlagt 360 miljoner kronor för att öka kvaliteten i högskolan.

– Det kan handla om att öka lärartätheten, skaffa fler datorer och bättre bibliotek, men det är upp till varje institution att bestämma.

Färre pluggar vidare

Högskoleverket presenterade nyligen siffror som visar att färre väljer att studera vidare. Sedan 2004 har antalet studenter minskat med åtta procent och alla högskolor utan tre tappar.

– På ett sätt tycker jag att det är bra, eftersom det betyder att folk som hellre vill jobba än plugga nu har fått jobb. Men på längre sikt är det bra om många vill utbilda sig, det är helt klart så att Sverige behöver duktiga akademiker, säger Lars Leijonborg.

Varför ska man studera?

– Allra djupast så beror det på vad man själv vill, brinner man för något annat ska man inte studera. Men för de allra flesta betyder studier ökade möjligheter och att dörrar öppnas som annars skulle vara stängda.