Krigsförbrytarna går fria i Ryssland
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-11-18
Människorättsaktivister kräver att väst tar ställning
Över hundra rättsfall – över hundra fällande domar.
Uppenbara krigsbrott – de ansvariga har befordrats.
Inför toppmötet mellan EU och Ryssland kräver människorättsförsvarare att väst tar ställning.
– Vad är viktigast för er: olja och gas eller mänskliga rättigheter och demokrati? Säger Usam Bajsajev från organisationen Memorial.
Han är rasande där han står inför en liten samling människor på ABF-huset i Stockholm. Han berättar om arbetet som människorättsförsvarare i södra Ryssland, i republiker som Tjetjenien och Ingusjien.
– I år är skörden, om ni ursäktar uttrycket, bara fem personer. Fem aktivister som har mördats, som jag kände, personligen.
– Under de senaste tio åren har uppemot 20 mördats. Personer som jag kände, personligen.
Han är trött på att se sina vänner dödas. Just nu bor han i Oslo, i säkerhet. Hans kollega på ABF-huset i Stockholm, Oksana Tjelysjeva, bor i Helsingfors. Hon arbetar för Rysk-tjetjenska vänskapsförbundet. Hennes organisation är förbjuden i Ryssland, stämplad som extremistisk. Därför bor hon i Helsingfors.
– Det är farligt att arbeta i Tjetjenien. Men det är ännu farligare för vanliga människor att leva där, säger Usam Bajsajev från Memorial.
Tio år har gått sedan det andra kriget startade. Under åren har tusentals civila försvunnit, torterats, dödats. Ryssland har 118 gånger fällts av Europadomstolen för brott mot mänskliga rättigheter. Skadestånd har betalats ut till offer och anhöriga – men inga ansvariga har ställts till svars. Många har tvärtom befordrats. Två exempel:
Katyr-Jurt, Tjetjenien, 4 februari 2000.
Över 100 civila dödas när ryska styrkor flygbombar samhället sydväst om huvudstaden Groznyj. Inne i Katyr-Jurt har en grupp väpnade rebeller förskansat sig – därav den ryska flygattacken. Militären har lovat fri passage för civilbefolkningen ut ur samhället. Ändå fortsätter bomber att falla.
Zara Isajeva förlorade sonen Zelimchan, 23 och syskondöttrarna Zarema, Cheda och Marem Batajeva. Händelsen polisanmäldes.
Den ryska utredningen lades ner. Men Europadomstolen för mänskliga rättigheter fällde Ryssland för brott mot rätten till liv.
Ryssland betalade ut skadestånd till Zara Isajeva, men inga personer ställdes till svars. Den ansvarige generalen, Vladimir Sjamanov, är i dag chef för de ryska luftlandsättningsstyrkorna. Hans namn nämns som möjlig ny försvarsminister.
Tv-kanalen NTV:s nyhetssändning, 2 februari 2000
Fatima Bazorkina känner plötsligt igen sin son, Chadzji-Murat Jandijev, 24, på tv-skärmen. Han har tidigare lämnat studierna i Moskva för att åka till Tjetjenien. Inför kameran förhörs Jandijev och inslaget avslutas med följande ord från generallöjtnant Aleksandr Baranov: ”Iväg med honom för fan, gör slut på den skitstöveln – det är hela ordern. För iväg honom för fan. Kom igen, kom igen, kom igen, gör det då, iväg med honom, gör slut på honom, skjut honom för fan.”
Fatima Bazorkina såg aldrig mer sin son.
Europadomstolen tog upp fallet och fällde Ryssland för bland annat brott mot rätten till liv och rätten till frihet och säkerhet.
Ryssland har betalat skadestånd till Fatima Bazorkina men ingen person har ställts till svars. Aleksandr Baranov fick i maj 2000 utmärkelsen ”Rysslands hjälte”. I våras gick han i pension med generals grad.
Olja och gas – eller mänskliga rättigheter?
Straffriheten och den fortsatta förföljelsen av människor som försvarar offren, tar fram sanningen och pekar ut de ansvariga är uppenbar. Det är om detta toppmötet mellan EU och Ryssland borde handla, säger Oksana Tjelysjeva och Usam Bajsajev.
– Vilken är den viktigaste frågan för väst? Är det olja och gas eller är det mänskliga rättigheter och demokrati? Undrar Usam Bajsajev.
– Väljer ni olja och gas är det kanske inte Medvedev ni pratar med i morgon. Det kanske är general Sjamanovs hand ni skakar.
Dmitrij Medvedev har som president lyft upp frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Visst, säger Usam Bajsajev och Oksana Tjelysjeva, det har han gjort. Men enligt dem är det mest ord.
”Situationen har förvärrats”
– Låt oss titta på vad som har hänt i praktiken. Antalet politiska fångar i Ryssland har ökat. Möjligheterna att hålla fredliga demonstrationer har minskat. Situationen i Tjejtjenien och i norra Kaukasus har förvärrats, säger Tjelysjeva.
Sverige, EU och omvärlden borde känna oro för utvecklingen inte bara för Rysslands skull utan lika mycket för sin egen, menar de.
– Nu växer gruppen människor som säger att vi har rätt att svara på maktens aggression. Radikaliseringen ökar. Islamiseringen ökar. Om Ryssland släppte ifrån sig Kaukasus, vilket slags land skulle det bli? Demokratiskt, västligt eller ett talibanvälde? Vad händer om ett sådant land växer fram vid EU:s gräns? Vill ni ha det? Därför måste väst försöka påverka Ryssland i de här frågorna, men det händer inte, säger Usam Bajsajev.
Fotnot: Fallen i artikeln är hämtade ur skriften ”Tio år av straffrihet. Tjetjenien väntar fortfarande på rättvisa”, utgiven av Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter.
Läs mer:
Medvedevs besök i Sverige
Klimat, energi, ekonomi och mänskliga rättigheter står på programmet när EU möter Ryssland.
Onsdag 18 november
Toppmötet mellan EU och Ryssland inleds. Ur programmet:
10.50 Medvedev välkomnas av EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso på Grand hotel.
11.00 Toppmötet inleds
13.00 Arbetslunch
15.00 Presskonferens
Frågor som ska diskuteras: Klimat, finanskris, energifrågor, utrikesfrågor, handelsfrågor och mänskliga rättigheter.
Aftonbladets