Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Mindre fred och mer krig för svenska soldater

Sveriges rykte som fredsbevarare skadas

Sverige brukar skryta med att vi inte varit i krig på snart 200 år.

Det är en sanning med modifikation.

Svenska folket har inte riktigt förstått att våra soldater utomlands är allt mindre sysslar med fredsarbete och alltmer med våldsutövning.

Sverige har de senaste tio åren helt lagt om sitt försvar. Vi kan inte längre försvara oss i händelse av krig. Inte utan hjälp från andra länder.

Istället är svenska soldaters främsta uppgift att skapa fred runtom i världen.

Där bygger vi vidare på en stolt svensk tradition där Sverige nästan alltid ställt upp när FN kallat. Svenska soldater har upprätthållit fred i Cypern, Egypten, Libanon och Bosnien för att nämna några platser.

Sverige har ställt upp när två sidor stått mot varandra för att övervaka så att de inte slåss. Det har i ordets rätta bemärkelse handlat om att bevara fred eller eld upphör-avtal. Soldaterna har patrullerat och rapporterat men väldigt sällan varit inblandade i några strider.

Tvinga fram fred

Svenskarna har uppträtt som oberoende observatörer, inte en aktiv part i konflikten. Vilket gett Sverige ett gediget rykte som alliansfri fredsivrare.

Med vår allt starkare knytning till både EU och Nato håller inriktningen långsamt på att ändras. Kombinerat med att FN gått alltmer från att bara bevara fred till att aktivit gå in i konflikter och tvinga fram fred.

Insatsen i Afghanistan är ett sånt exempel.

Här finns inte två tydliga parter som strider mot varandra i ett traditionellt krig. Här finns ingen klar stilleståndslinje med en part på ena sidan gränsen och en på den andra.

I Afghanistan står en svag centralmakt mot en gerillarörelse. Här finns inget fredsavtal eller eld upphör. Svenskarna är inte en oberoende "domare" mellan två parter.

Flytande situation

Istället är deras uppgift att försvara och stödja centralmakten mot talibaner och al-Qaida.

De svenska soldaterna verkar i en flytande situation utan någon frontlinje. De kan när som helst bli beskjutna, men de letar också aktivt efter talibanfästen.

På ett helt annat sätt än vid tidigare traditionella fredsinsatser är svenskarna en aktiv part i kriget.

Man kan tycka detta är bra eller dåligt. Oavsett inställning innebär det att svenska soldater tar betydligt större risker och att de försöker döda fiendesoldater på ett helt annat sätt än vid normala fredsuppdrag.

Även om det är en FN-resolution som är den legala grunden för operationen i Afghanistan så står de svenska soldaterna under Nato-befäl.

Den gradvisa förändringen påverkar Sveriges varumärke.

Sista utväg

– Under mina resor har jag märkt att Sverige som fredsbevarare uppfattas annorlunda än för 20-30 år sedan, berättar Christoffer Sjöholm, generalsekreterare på Svenska Freds. Ofta säger folk "nu är ni som alla andra". En följd av att vi i ökad grad är en del av en militär insats och att vi säljer mest vapen i världen per capita.

Sverige som traditionellt ser krig som en sista utväg är numera snabba med att hoppa på krigståget. Christoffer Sjöholm tror inte det bara beror på att vi vill ställa upp när FN kallar.

– I kölvattnet efter den 11 september är vi mycket snabbare med att ta till militärt lösningar för att lösa konflikter. När Sverige sitter vid förhandlingsborden i Bryssel får vi mer att säga till om ifall vi också ställer upp med militära insatser.

Allt detta är ganska tydligt. Ändå vill svenska makthavare ogärna prata om det nya och mer "krigiska" Sverige. Det är svårare att sälja till allmänheten.