I dag gör 50 000 svenskar högskoleprovet
Uppdaterad 2012-10-28 | Publicerad 2012-10-27
Och många satsar på allra högsta poäng
I dag bänkar sig 50 00 personer för att göra högskoleprovet.
För många är de 160 frågorna biljetten till en utbildning och i förlängningen ett nytt liv.
För några är det en sport.
– Målet är att ha ett giltigt 2,0-resultat hela tiden, säger Olle Nässén, 35, som skrivit provet sex-sju gånger.
Sedan starten 1977 har i runda slängar tre miljoner människor gjort högskoleprovet. Från början var det bara personer över 25 år med fem års arbetslivserfarenhet som på så sätt kunde få behörighet till utbildningar de annars inte skulle komma in på.
I dag är det öppet för vem som helst.
Störst på 90-talet
Intresset var som störst på 1990-talet. Som mest var det runt 130 000 personer vid ett och samma provtillfälle.
Senare har det minskat markant. Till lördagens prov är endast 51 000 anmälda, och många kommer inte att dyka upp.
Provet gjordes om för något år sedan och består nu av 160 frågor fördelade på två delar, en kvantitativ och en verbal.
Siffror och ord, på något förenklad svenska.
Hittills har bara nio personer fått alla rätt.
Och som om det inte var svårt nog tidigare gjordes provet om hösten 2011, då det fick ytterligare 22 frågor i den kvantitativa delen.
Ändå lyckades två personer få alla rätt första gången det nya supersvåra provet användes.
– Det är helt fantastiskt. Det hade vi aldrig räknat med, säger Gunilla Ögren, projektledare för högskoleprovet på Umeå universitet.
Det är där proven görs och har gjorts ända sedan starten 1977.
Orden i språkdelen vittnar ganska tydligt om när proven utformats. Varje år brukar ett eller ett par aktuella och tidstypiska ord finnas med.
Exempelvis ingick ordet "pylon" i provet 2001, året efter invigningen av Öresundsbron - som bärs upp av 203 meter höga pyloner.
Så här i efterhand är det ganska lätt att placera trendorden i tiden.
Svårt att räkna poäng
Själva poängberäkningen är rätt komplicerad. Varje rätt svar ger en råpoäng, som därefter räknas om till normerade poäng: 0,0 till 2,0, där 2,0 är bäst.
Snittet är 1,0 men varierar något mellan olika delar av landet. Resultatet brukar vanligtvis vara något bättre i universitetsstäderna.
De flesta skriver provet en gång för att kunna konkurrera om en plats på en utbildning de annars inte skulle komma in på.
Några gör det flera gånger för att förbättra resultatet.
Och så finns det de som skriver gång på gång - enbart för sitt eget nöje. Som systemteknikern Olle Nässén, 35, i Uppsala. Han fick 2,0 redan första gången 1995.
– Nu har jag gjort provet sex eller sju gånger, jag vet faktiskt inte så noga.
Första gången var under sista året på gymnasiet. Då var det för att kunna välja vilken utbildning han ville.
Några år senare ville han testa om han fortfarande hade kapaciteten.
Det hade han.
Får maxpoäng
Sedan dess har han gång på gång landat på maxpoängen.
– Det är väl inte direkt roligt att skriva dem, men jag vill kolla om jag fortfarande kan, säger han.
Olle brukar göra proven tillsammans med en kompis.
– Han är värre. Han siktar på alla rätt, och tre gånger har han missat med tre poäng. Jag är nöjd om jag får 2,0.
– Provresultatet är ju giltigt i fem år, så jag får väl fortsätta skriva provet vart fjärde år. Då har jag lite marginal om jag skulle misslyckas någon gång.
Olle är i gott sällskap i 2,0-klubben. Miljöpartiets förra språkrör Maria Wetterstrand har också fått högsta poäng på högskoleprovet.
Lika bra gick det för hennes efterträdare Gustav Fridolin: 2,0.
Mängder med kända svenskar har skrivit provet sedan starten för 35 år sedan. Många med mycket bra resultat. Som programledaren Johar Bendjelloul på SVT: 1,7 poäng.
Jessica Almenäs på TV4 behöver heller inte skämmas för sitt resultat: 1,5.
Andra har inte riktigt haft samma flyt. Tv-kocken Tina Nordström fick blygsamma 0,2 poäng.
För att inte tala om prins Daniel, hertig av Västergötland: 0,1.