Kravet på Reinfeldt: Fler bostäder för flyktingar
Publicerad 2014-08-23
Dåligt flyktingmottagande i moderatstyrda kommuner
”Öppna era hjärtan” inför flyktingströmmen som väntar Sverige, vädjade statsminister Fredrik Reinfeldt.
Men hans egna kommunpolitiker är sämst på flyktingmottagande.
– Det är inte en socialt hållbar lösning att de som har högt mottagande ska fortsätta ta emot fler, säger Bo Frank, kommunstyrelsens ordförande i Växjö.
När statsminister Fredrik Reinfeldt (M) inledde valrörelsen förra lördagen kom han med ett allvarligt budskap till svenska folket.
De kommande åren kommer flyktingströmmen att växa, och det kommer att kännas i statsbudgeten.
– Jag kan redan nu säga att det kommer att leda till stora kostnader, sa Fredrik Reinfeldt.
Han bad svenska folket att ha tålamod och solidaritet med världen utanför.
Dåligt borgerligt stöd
I gårdagens Aftonbladet fick statsministern svar på tal av Socialdemokraternas Boel Godner, kommunstyrelseordförande i Södertälje.
Hon påpekar att Södertälje under lång tid tagit emot många flyktingar, men att stödet från den borgerliga regeringen varit noll.
Kommunen tar i snitt emot 77,3 flyktingar per 1 000 invånare. Snittet för svenska kommuners mottagande är i dagsläget 18 flyktingar per 1 000 invånare, enligt SVT:s Valpejl.
Hon påminde också om att det är M-styrda kommuner som är sämst på att ta emot flyktingar i landet.
Borgerligt styrda kommuner har i snitt tagit emot 13 flyktingar per 1 000 invånare de senaste två mandatperioderna. Motsvarande siffror för vänsterstyrda kommuner är 25 flyktingar per 1 000 invånare.
”Skjuter lite över målet”
Aftonbladets rundringning till kommunala moderattoppar visar att många kan tänka sig att öka flyktingmottagandet.
Men nästan alla uppger samma sak – det finns inga bostäder:
– Jag tycker att Boel Godner skjuter lite över målet. Jämför man Södertälje och Danderyd har Södertälje lägre befolkningstäthet, och det finns mer mark att bygga där, säger Olle Reichenberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Danderyd.
Som under 2013 tog mot ett 30-tal flyktingar, både barn och vuxna, samt tre familjer med anknytning till tidigare ensamkommande barn. I snitt blir det 3,9 flyktingar per 1 000 invånare, enligt SVT:s Valpejl.
”Vi kan ta emot fler”
Flera av de moderata kommuntoppar som Aftonbladet pratat med kräver resurser från nationellt håll.
– Vi kan ta emot fler. Men det måste matchas med att man kan ge människor en vettig miljö, säger Claes Ljung, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen i Falkenberg.
– Många stannar kvar för länge på asylboenden trots att de fått uppehållstillstånd därför att vi inte har bostäder.
I dagsläget finns inget som tvingar kommuner att ta emot flyktingar och många säger nej med förklaringen att det saknas bostäder.
Så säger M-toppar i kommunerna om att öka flyktingmottagandet
Bo Frank, kommunstyrelsens ordförande i Växjö:
– Vi har slagit i taket, vi har inte möjlighet att ta emot fler. Då får man vända sig till de kommuner som har haft ett litet mottagande. Vi tillhör en av de M-kommuner som de senaste åren tagit emot flest flyktingar i Sverige. Det är inte en socialt hållbar lösning att de som har högt mottagande ska fortsätta ta emot fler.
Johan Abrahamsson, kommunstyrelsens ordförande, Mariestad:
– För tillfället har vi bostadsbrist i Mariestad. Så vi har svårt att åta oss mer än det vi har. Det är lägenheterna som styr. Vi har inget som är tomt och det kommunala bostadsbolaget har inte haft en ledig lägenhet på länge.
Péter Kovács, kommunstyrelsens ordförande, Höganäs:
– Problematiken är att vi har en gigantisk bostadsbrist. Vi har låg arbetslöshet och väldigt god ekonomi. Så vi har goda förutsättningar för att hjälpa till. Det är inte viljan. Det är praktiska omständigheter som gör det så.
Katarina Jonsson, kommunstyrelsens ordförande i Skövde:
– Vi har ju ett avtal som man skriver med Migrationsverket. Först och främst ska vi leva upp till det. Och jag tror inte att vi har kunnat ta emot i den omfattningen. Självklart vill vi hjälpa till också. Men man måste göra det på ett bra sätt.
Olle Reichenberg, kommunstyrelsens ordförande i Danderyd:
– Det får bli en diskussion. Vi har fått förfrågan om att öka våra platser för ensamkommande flyktingbarn, det tittar vi på i kommunen. Det stora problemet i hela Stockholmsregionen och tillväxtområdet är bostäder.
Catrin Hulmarker, ordförande kommunstyrelse, Hjo:
– Ja, det tror jag nog att vi kan. Vi har en svår bostadssituation. Men vi vill bli fler Hjobor och vi ser det här som ett gott tillskott och försöker göra ett bra jobb för att de ska vilja stanna. Vi är en liten kommun i ett område som är drabbat av en hel del utflyttning.
Arne Lernhag, kommunstyrelsens ordförande Öckerö:
– Vi kommer att fördubbla antalet flyktingar under 2014 och ha en diskussion med länsstyrelsen om en ytterligare ökning. Utmaningen är att ha en bra kvalitet i mottagningen och hitta familjehem.
Claes Ljung, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen, Falkenberg:
– Ja. Det måste matchas med att man kan ge dem en vettig miljö. Bostäder är en bristvara. Vi kan plocka fram asylboenden, men att få ut människor i samhället, där har vi problem. Många stannar kvar för länge på asylboenden trots att de fått uppehållstillstånd.
Paul Lindvall, kommunstyrelsens ordförande, Linköping:
– Linköping hade aldrig varit en sådan framgångsrik stad om det inte kom hit människor från andra länder. Kommer det ännu en flyktingvåg kommer det att bli knepigt med bostadsfrågan. Det krävs extraordinära insatser från statlig sida. Vi måste hitta bra boenden för de som är flyktingar.
Stefan Sydberg, ledamot i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, Kiruna:
– I Kiruna har vi en enorm bostadsbrist. Det innebär att vi får hit asylsökande och de får jobb direkt, men de har ingenstans att bo. Så då flyttar de härifrån. Vi ligger reda nu på ett minus på 300 lägenheter, innan stadsomvandlingen ens har påbörjats. Jag skulle vilja se en nationell plan för att få fram fler bostäder.
Jörgen Warborn, kommunstyrelseordförande i Varberg:
– Vi har i princip fördubblat mottagandet under mandatperioden. Jag ser inga problem med att ta emot fler, givet att vi kan lösa bostadsfrågan. Som kommun i stark befolkningstillväxt är det en av våra största utmaningar. Vi är duktiga på integration och har en stark arbetsmarknad.