’Vill hamna i centrum’

I tisdags varnade en finsk socialpsykolog för en ny massaker.

I går utförde Ibrahim Shkupolli, 43, den.

– Det är ett sätt att bli framträdande efter sitt liv, säger Barbro Roslund, psykolog.

helskärm

Motivet till gårdagens dödsskjutningar i Esbo verkar vara svartsjuka.

Ett av offren var Ibrahim Shkupollis förra flickvän.

– Det är en speciell, allvarlig typ av svartsjuka som ofta har med depression att göra, säger Barbro Roslund, psykolog och psykoterapeut, som har arbetat med grova våldsbrottslingar.

Varför dödar de flera?

– De har ofta en djup underliggande depression och har länge gått och funderat på att ta sitt liv. Genom att ta andra med sig i döden vill de komma i centrum för en gångs skull. Ofta har de varit på samhällets skuggsida, mobbade och nonchalerade och tycker att de inte syns.

Hon tycker att gårdagens massaker snarare liknar skolskjutningar än de ”utökade självmord” där gärningsmannen dödar personer från sin egen familj.

– När man pratar med självmordskandidater kan de ibland säga att de vill att världen minsann ska få, att de själva inte finns då eller har någon nytta av det tänker de inte på.

Finland har under 2000-talet skakats av flera massakrer och så sent som i tisdags varnade Antte Oksanen, socialpsykolog vid Tammerfors universitet, för att en ny massaker skulle kunna ske.

Han menar att finländare blundar för kopplingarna till våldskultur och att landet lider av distanserade sociala relationer.

Upptäcka varningstecken

– Vi måste sluta uppfatta Finland som trygghetens hemvist. Finland har inte lyckats få bukt med de traditionella våldsformerna, och ännu mindre med nya fenomen som skolmassakrer, säger Oksanen till TT.

Barbro Roslund säger att varningstecknen går att upptäcka.

– De här personerna sluter sig inom sig själva och har få vänner. Ofta sitter de hemma och ger uttryck för fantasier om vapen och hemskheter. Jag tror att många som möter de här människorna faktiskt märker att de mår dåligt, säger hon.

Det som utlöser våldsdåden kan motsägelsefullt nog vara att den deprimerade börjar må bättre.

– Vi vet att vård eller medicinering ibland löser den handlingsförlamning som personen har och att patienten tar sitt liv när depressionen släpper. Alkohol han ha samma effekt.