”Det bara svartnar”

Kristina Edblom

Frida, 24, sköts inför sina barn – nu åtalas pappan

De två små barnen var med när deras pappa sköt Frida Stenberg i nacken med en slaktmask.

Sedan tog han dem på varsin arm och gick in i huset.

– Nu behöver jag aldrig mer lämna barnen till Frida, sa han.

Samma dag, den 26 augusti, hade tingsrätten i Luleå fattat beslut i vårdnadstvisten: Frida Stenberg, 24, fick ensam vårdnad om den tvåårige sonen.

Dottern, som då var knappt fem månader, skulle bo kvar hos sin mamma i Råneå eftersom hon fortfarande ammades.

Frida kom för att hämta sin son vid 17-tiden på mannens stora bondgård utanför Luleå, som han driver tillsammans med föräldrarna. Samtidigt skulle hon lämna flickan hos barnens pappa under två timmar – det hade tingsrätten bestämt.

Letade efter skorna

Pappan – Martin, 37 – var glad över att få träffa sin dotter.

– I stunden var jag jätteglad, jag har ju längtat efter att träffa henne, säger han i polisförhör.

Men sonen hade inga skor och pappan fick gå och leta efter dem. Enligt farföräldrarna blev han arg redan då.

När han kom ut igen fick han den lilla flickan i sin famn. Martin säger själv i polisförhör att Frida hotade att ta barnen ifrån honom.

– Jag är ju helt ifrån mig när hon säger att hon ska se till att jag inte får ha barnen kvar, att hon ska berätta hur dålig pappa jag är.

Men personer i hennes närhet kan inte tro på det – hon var alldeles för rädd för att säga emot honom.

Han berättar att han la dottern i förarsätet till sin bil och tog fram en så kallad slaktmask som används för att avliva djur. Bult-

pistolen, som han själv kallar den, hade han liggande i bilen.

”Finns ingen tanke”

Han rusade mot sin före detta sambo.

– Det bara svartnar för ögonen. Det finns ingen tanke, säger Martin.

Enligt det rättsmedicinska utlåtandet dog Frida Stenberg direkt när slaktmasken trycktes av mot hennes nacke. Hon föll ihop på marken.

Bredvid Frida i gräset låg hennes mobiltelefon och sonens svartvita skor med kardborrband.

Pappan tog sina barn på varsin arm och bar in dem till föräldrarna som satt och åt middag. Vid köksbordet satt även hans 11-årige son från ett tidigare förhållande.

– Nu kommer jag aldrig mer att behöva lämna över barnen till Frida, sa han när han kom med barnen. Jag hörde på rösten och såg i ansiktet att något underligt hade hänt, säger Martins pappa.

Medan ambulans och polis anlände till gården lekte pappan med sin son.

En dryg timme senare erkände han att han dödat Frida.

– Det är mitt fel att barnen inte har någon mamma mer, sa Martin.

Har häftigt humör

Frida Stenberg träffade pappan till sina två barn på en födelsedagsfest för tre-fyra år sedan. Ganska snart blev hon gravid.

Hennes familj berättar att den tretton år äldre expojkvännen har ett häftigt humör. När han blir arg svartnar det för ögonen.

I våras flyttade Frida från honom och sedan dess har de legat i vårdnadstvist. Vänner och kolleger vittnar om hur hårt han tog det att vara borta från barnen.

I stället arbetade han mer för att skingra tankarna. Han beskrivs som intensiv, en person som pratar fort och arbetar mycket.

Frida berättade också för sin mamma och för vänner att hon var rädd för hur han skulle reagera om han förlorade vårdnaden.

– Tänk om han slår ihjäl mig, sa hon några dagar innan hon dödades.

Åtalades för mord

Men ingen tog hennes rädsla på allvar.

I går åtalades Martin för mord. Han erkänner grov misshandel och vållande till annans död.

Kammar-åklagare Karin Hansson tycker att bevisningen räcker för att bevisa att han hade uppsåt att döda.

– När han pratar tycker jag att han pratar om uppsåtligt dödande. Han har ett syfte och han använder sitt arbetsredskap. Han vet mycket väl vad det används till, säger hon.

Pratar om mamma

De två små barnen bor i en jourfamilj och träffar sin mormor och farmor och farfar varje vecka.

– Pojken var väldigt tyst i början, och så tröståt han. Sen började han bli sitt vanliga busiga jag. Men han pratar ofta om mamma, säger Fridas mamma Anne-Marie Stenberg.

Hon oroar sig för barnen. Det har funnits planer på att placera dem i separata familjehem.

– De ska växa upp tillsammans. Ingen ska få sära på dem, säger hon.

”Saknar henne”

Tanken på att de för alltid är utan sin mamma är ofattbar och plågsam.

– Barnen kom alltid i första hand för henne. Vi träffades varje dag och åt alltid middag tillsammans. Jag saknar henne jättemycket, säger Anne-Marie.

På fredag startar rättegången mot Martin.

Polisens förhör med pappan – dagen efter mordet

(F: Förhörsledare. H: Hörd.)

F: Kan du med egna ord berätta vad som hände när Frida kom till platsen?

H: Jag får tänka här, så det blir rätt. Jag tror att jag gick ut för att hämta NN.

F: Och NN är?

H: Minsta barnet.

F: Ja.

H: Och så fick jag henne... hon gav mig henne vid sin bil skulle jag tro. Jag fick NN i min famn. Så gick jag för att gå in till mamma och pappas hus och Frida ropade... sa att hon skulle se till att jag inte fick träffa barnen alls något mer och hon skulle berätta det för... det har hänt till barnen och sen och då var det allt det hemska... (snyftar)... hände för då... NN i bilen. Det var då jag tog... alltså in...

F: Vad sa du, att du lade NN i bilen?

H: I förarsätet på vänster... alltså förarsätet i Nissan.

F: Och det är din pickup?

H: Jao, våran.

F: Vars stod den parkerad?

H: Fram... närmare huset. Jag var ju på väg in i huset till mamma och pappa.

F: Ja.

H: Men det var då det slog slint och det var då jag tog... under sätet, alltså under förarsätet...

F: På din bil?

H: Ja, bultpistolen... och så... rusade jag väl till... phu... Frida och det var... och sen såg jag bara hur hon bara... blev alldeles död (snyftar).

F: Du säger att du rusade till Frida. Vad hände?

H: Jag vet inte. Jag måste ju ha använt den så klart. Alltså... måste ju ha använt bultpistolen eftersom hon blev ju död.

F: Ja, det vet ju du. Du var ju där.

H: Jo, men det är ju uppenbart, att jag... har använt bultpistolen för annars trillar hon... hade hon inte trillat ner död.