”Orimligt att han skulle ljuga”

Rättspsykiatern tycker 50-åringens redogörelse för hur han upplevde skottdramat är trovärdig

Konflikten med mopedgänget var droppen som fick bägaren att rinna över för den hårt pressade 50-åringen i Rödeby.

Till slut fick mannen panik och trodde att hans barn svävade i livsfara.

– Det är orimligt att han skulle kunna ljuga, sade rättspsykiatern Peter Andiné, chef för den rättsspykiatriska undersökningen av 50-åringen i förhör på torsdagsförmiddagen..

09.08 Efter de vanliga säkerhetsarrangemangen förklarar lagman Pia Johansson att rättegångsdagen börjar.

09.16 Pia Johansson börjar med att gå igenom lite förberedelser inför morgondagen. Det har framkommit att sonen, som ska vittna på fredag, fortfarande är mycket rädd för 17-åringen.

– Det är hans önskan att 17-åringen inte ska vara med i rättssalen när han hörs, säger advokat Vidar Wahlestedt.

– Det har vi ingen erinran emot, säger åklagare Tommy Clevenhult.

Den 19-årige sonen kommer att höras på fredag, bakom stängda dörrar.

09.19 Första vittnet att kallas är Peter Andiné, expert i rättspsykiatri och psykiatri, och den som ledde den rättspsykiatriska undersökningen mot den 50-årige mannen.

09.21 Det är ovanligt att genomgången av en rättspykiatrisk genomgång sker inför öppna dörrar, men det beror helt enkelt på att 50-åringen eftergivit den sekretess som gäller honom själv.

09.27 Andiné är chef på den rättspsykiatriska avdelning som gör rättspsykiatriska undersökningar. Han har gjort rättspsykiatriska undersökningar i sex år.

– I det här fallet genomfördes undersökningen under åtta veckor i Göteborg. Utredningen gjorde av ett utredningslag, förklarar Andiné.

– Utredningen består av observation och att man hämtar in journaler och dokumentation. Dessutom håller man utredningssamtal.

Vilken bakgrundsinformation hade du om 50-åringen? undrar rättens ordförande Pia Johansson.

– Jag hade tillgång till psykiatriska journaler. Och förundersökningen innehöll omfattande information.

Komplex bild av mannens psyke

09.33 Varför tog undersökningen så lång tid? undrar rättens ordförande.

– Dels var det rättspsykiatriskt svårt att förstå det inre händelseförloppet hos 50-åringen. Det fanns ingen enkel diagnos utan det var en väldigt komplex psykiatrisk bild. Den andra faktorn var att hans tillstånd vid gärningen var en central uppgift och då ville vi ha in allt material från polisundersökningen. Vi ville väga hans uppgifter med uppgifter från förundersökningen så att det inte framkom fakta som starkt motsade 50-åringens uppgifter, säger Peter Andiné.

09.36 Det blir alltid en bedömning av personens tillstånd, tillägger Andiné.

– Han led svårt av psykisk sjukdom under undersökningen. Det tar tid att bli säker i sin bedömning. Man måste bygga upp ett förtroende och det kräver en lång tid av samtal.

Var han medicinerad under undersökningen? frågar Johansson.

– Ja, enligt läkares ordination. Läkemedlen var starka, men dosen var inte så stor att de påverkade mitt arbete och bedömningen. Han åt anti-depressiva läkemedel och ett läkemedel som stabiliserade hans psyke samt minskade hans tics. Han åt även sömnmedel, förklarar Andiné.

09.44 Andiné går över till att beskriva den rättspsykiatriska undersökningen av 50-åringen.

– Han har haft ett livslångt psykiskt lidande med många symptom. Det var inte förrän i 40-45-årsåldern som han fick rätt diagnos. Han hade visserligen tidigare kontakt med psykiatrin men han kunde inte få rätt diagnos eftersom man inte kände till tillräckligt mycket om hans sjukdom.

50-åringen lider av ett neuropsykiatriskt funktionshinder, förklarar Andiné.

– Hans störning är mer av en medfödd, ärftlig störning som benämns som ADHD och Tourettes syndrom.

– ADHD betyder överaktivitet och funktionsstörning för unga patienter. I tonåren och vuxen ålder kan bilden ändra sig. Rastlösheten kan försvinna medan koncentrationssvårigheten består.

Den andra diagnosen Tourettes syndrom är en plågsam och svår sjukdom som består av två komponenter: Det ena är tvångssyndrom och det andra är tics. Musklerna i kroppen rycker ofrivilligt utan att man kan kontrollera det. Det påverkar i sin tur inte psyket, men det spelar en roll i detta eftersom en person med tics är tacksam att reta, säger Peter Andiné.

Tvångssyndromet innebär att personen lider av ångest.

– En stor del av den dagliga energin går åt till att lösa ångesten med tvångstankar och tvångshandlingar. Det innebär att det finns väldigt lite psykiatrisk energi kvar till att hantera det dagliga livet.

Klarar nätt och jämt av livet

09.48 50-åringen hade depressioner i tonåren. När han nådde vuxen ålder hade den psykiatriska vetenskapen ”mognat” och han kunde äntligen få rätt diagnos, beskriver Andiné.

– Men tyvärr fanns det fortfarande svårigheter med att veta vilken medicin man skulle ta till.

50-åringen upptäckte redan i tonåren att det enda som kunde lugna den malande ångesten var att dricka alkohol.

– Han har druckit alkohol i perioder i hela sitt vuxna liv. Han har i mina ögon inte utvecklat något missbruk, utan det handlar om en slags självmedicinering.

Han vet exakt hur mycket alkohol han ska dricka för att lindra ångesten, vilket också är ett tecken på tvångsmässigheten.

09.50 Hur går alkoholen ihop med hans medicinering? undrar ordföranden.

– Det kan uppstå bieffekter, men de personer som haft medicineringen länge och vet hur den fungerar behöver inte få några egendomliga sjukliga reaktioner av alkoholen. Jag bedömer inte att det har hänt i det här fallet.

09.55 Under 2007 kan 50-åringen precis klara sitt liv genom olika strategier, förklarar Andiné. Men allt förvärras av konflikterna med mopedgänget.

– Han får en depression och blir ångestladdad och börjar dricka alkohol. Han isolerar sig och förmår inte prata om sina känslor. Min bild av honom vid gärningarna är att han har en oerhört pressad situation. Pressen kommer dels av det reella hotet men dels också därför att han från början inte har mycket psykisk energi att hantera sitt liv. Hans psyke är i stort sett helt utmattat. På kvällen för gärningarna har han druckit alkohol – några klunkar, enligt egen uppgift – men enligt min bedömning finns inget som säger att 50-åringen ljuger.

10.00 Han upplever när han går upp i sitt omtöcknade tillstånd att hans son och sonens vän var hotade till livet, fortsätter Andiné.

– Jag har aldrig tidigare haft en utredning av samma slag.

50-åringen kände panik och skräck när han vaknade. Han var i en psykossituation. Han tappar verklighetskontakten och förmågan att tänka igenom olika handlingsplaner. Han skärmar av verkligheten och får ett tunnelseende och ser bara en sak. Han tänker bara en tanke – ”de ska döda mina barn och det måste jag förhindra”.

– I detta tillstånd börjar minnesbilderna försvinna. Efteråt minns han bara enstaka bilder i ett tunnelseende. Detta kan man inte säga är en psykos, men han är i det närmaste oförmögen att kommunicera och att ändra sitt beteende.

Reagerade instinktivt i panik

10.07 – När vi analyserade detta så hade vi olika arbetshypoteser. En var att 50-åringen ljög och att han minimerade sin alkoholkonsumtion och att han reducerade sin roll vid själva våldet. Men efter att ha arbetat med detta fallet i åtta veckor så har vi inte funnit några tendenser till det beteendet hos honom. De flesta brukar inte tala sanning, men detta är vår enade bedömning att detta var vad som hände. Hans panikreaktion bottnade i de yttre omständigheterna och hans tillstånd och han led av en allvarlig psykisk störning.

Med vilken medvetenhet har han agerat? undrar ordföranden.

– Vi har bedömt att agerandet sker på en i det närmaste omedveten nivå. Det är inte ett logiskt resonerande utan detta är en inövad panikreaktion som sker i hjärnans lägre delar, som inte går att kontrollera. Att beteendet blev som det blev beror på att det var det förinspelade reaktionsmönstret som 50-åringen hade. Jag menar att han har en bössa och att han kan skjuta. Han funderade inte på olika alternativ och kom fram till att han skulle skjuta, utan det var en instinktiv reaktion.

– Han ger en trovärdig historia.

10.12 Ordförande Pia Johansson: Han laddar och laddar om (hagelgeväret som tonåringarna sköts med, red.s anm.). Hur är det med medvetenheten i de momenten?

– Någonstans går en tidsgräns för hur länge panikreaktionen sitter i. Det är osannolikt att den omedvetna reaktionen kan styra så länge som exempelvis en timme. Men vad vi har funnit så är detta ändå ett förlopp som sker mycket, mycket snabbt. När 50-åringen hämtar vapnet så går det mesta automatiskt. Men i denna automatik så vet han att han måste göra något åt situationen.

Det är en paradox att han är panikslagen och vet att han måste göra något åt hotet, samtidigt som han är omedveten om vad som sker och vad han gör, medger Andiné.

– Den enda tanken han hade var att att få bort människorna från gårdsplanen. När det är uppfyllt släpper den automatiska reaktionen och han ser omvärlden och börjar tänka.

– Vi har diskuterat med en person som kan vapen och vad jag förstår så övar man in det som en kedja, det vill säga att ladda och skjuta, ladda och skjuta, det kan man mycket väl klara av. Det faktum att han genomförde detta behöver inte motsäga att han var omedveten om vad som hände. Det går inte att prata med en sådan person.

10.19 Varför blir det så att man inte minns mer än korta bilder efteråt? undrar Johansson

– Det vet man inte. Men min uppfattning är att hjärnan i princip badar i stresshormoner och alla handlar om att skydda sig och sina kära. Allt annat utestängs. Desto mer katastrof – desto mindre minnesbilder.

Finns det någon möjlighet att minnet kan växa fram? undrar ordföranden.

– Jag kan inte vara säker på det. Minnen kan återkomma, men om det inte har gjort det nu så tror jag inte att det är troligt. Däremot förvanskas bilden av att han läser och hör olika historier och därmed fyller minnet. Därför är de första förhören och samtalen så viktiga.

Du har sagt att du finner honom trovärdig, på vilka grunder har du den uppfattningen?

– Det har inte framkommit några antisociala drag hos honom, att han har rättat till uppgifter eller ljugit. Det är orimligt att han med sin ångestproblematik också skulle kunna vara en lögnare. Han skulle inte kunnat hantera det.

10.25 Åklagare Tommy Clevenhult frågar: Hur kan en person med dessa psykiska besvär klara sig i alla dessa år, skaffa familj, körkort och vapenlicens?

– Det ligger i den kroniska sjukdomen att man anpassar sig och hittar olika överlevnadsstrategier. Många med väldigt svåra psykiska problem kan finnas i samhället och leva ett till det yttre vanligt liv.

Bedömer du att psykosen har släppt när han talar med larmoperatören?

– Ja, den allvarliga psykiska störningen har släppt. Man kan jämföra det med ett epileptiskt anfall - att man i flera dagar efteråt kan vara omtöcknad även efter att anfallet tagit slut.

Borde inte det akuta skeendet tagit slut när en av pojkarna vände och gick därifrån? undrar åklagaren.

– Jag upplever det som att han var okontaktbar under hela händelseförloppet.

Finns det någon möjlighet att han kan lura dig?

– Den möjligheten finns. En bedömning blir aldrig hundraprocentigt säker, men det är en möjlighet som vi hela tiden varit medvetna om och varit uppmärksamma på.

Jag försöker erinra mig ett enda tillfälle i min karriär där gärningsmannen minns de kritiska ögonblicken? Är det vanligt?

– Ja, det är mycket vanligt. Ofta vill man inte minnas.

Huset – sista utposten i hans värld

10.28 Hur vanligt är det att en person är allvarligt psykiskt störd vid gärningen men inte senare? undrar åklagare Clevenhult.

– Det är mycket ovanligt. Jag har själv aldrig haft ett sådant fall.

10.36 Kan man säga att 50-åringen har en personlighetsstörning? undrar 17-åringens advokat.

– Nej, det kan man inte säga, svarar Andiné. Hans sätt att reagera på stress är en egen reaktion som inte finns med i hans diagnos.

Det faktum att han upptäckte att han drack för mycket under sommaren och var medveten om det och därför hade dragit ner på konsumtionen, men att han den här kvällen drack ändå, hur påverkar det medicineringen?

– Det är inte troilgt att det skulle påverka. Men det går inte att helt utesluta.

10.38 Har du någon uppfattning om hur lång tid en sådan här psykisk störning kan pågå? undrar advokaten.

– Det är jättesvårt att säga, men det bör röra sig om sekunder eller minuter. Om detta hade dragit ut i ett längre förlopp så tror jag att det hade kommit ett tillfrisknande. Men det är väldigt osäkert och framförallt med tanke på den svåra grundsjukdomen.

10.41 Andiné får frågan varför fallet var så svårt.

– Det är ett tragiskt fall och samtalen blir därför mycket svåra. Dessutom var det svårt att ställa diagnos.

Kan en person i det här tillståndet påverkas av yttre påverkan?

– Svaret är nej. Det är hotet som är det viktiga. Så länge det kvarstår kan inget påverka.

Så en rekyl av bössan kan inte påverka?

– Nej.

Han upplevde att det inte fanns någonstans att fly, men han går ju ut ur huset?

– Jag upplever det som att den sista utposten i hans värld är hans hus och gårdsplan. Att 50-åringen är en person som alltid flyr och som ändå reagerar på detta våldsamma sätt uppfattar jag som att han upplever det som den sista utvägen.

Fallet liknar inte andra

10.48 Advokat Vidar Wahlestedt fortsätter utfrågandet:

– Du sa att flertalet av de svåra rättspsykiatriska fallen går till socialstyrelsens rättsliga råd för en andra bedömning. Hur är deras bedömning jämfört med era?

– Vid allvarliga brott finns det fall där rätterna inte gått på vår bedömning. Men min uppfattning är att det här fallet inte liknar andra fall med ”delade kryss”. (när gärningsmannen är allvarligt psykiskt störd vid gärningen men inte senare)

Känner du någon osäkerhet kring era slutsatser?

– Nej, inte när det gäller kärnfrågan, vad som hände psykologiskt under händelseförloppet. Det osäkra ligger i att hitta rätt diagnos, säger Peter Andiné.

Wahlestedt frågar om alkoholens påverkan på vad som skedde.

– Min uppfattning är att det som hände och det som 50-åringen upplevde var så starkt att effekten av alkoholen kom helt i bakgrunden.

10.56 Advokaten frågar om tiden under händelseförloppet.

– Min uppfattning är att händelseförloppet är så snabbt att det ryms inom en panikreaktion. Dessutom är min uppfattning att paniken tilltar under händelserna.

Påverkar det medvetenheten på något sätt?

– Ja, ju mer panik, desto mindre rationellt tänkande. Det påverkar. Det finns en mycket låg grad av medvetenhet till en början. I den senare fasen finns ingen medvetenhet alls.

När är den senare fasen?

– När han öppnar ytterdörren och ser ut. Om det överhuvudtaget fanns någon medvetenhet kvar så tappar han den då, säger Peter Andiné som också understryker att det är väldigt svåra frågor att uttala sig säkert om.

Har du några kommentarer till förhållandet mellan uppsåt och medvetenhet? undrar Vidar Wahlestedt.

– Min uppfattning är att det måste finnas medvetenhet för att vilja döda. Målet för händelserna var att blir av med hotet. Det här var en panikreaktion som till viss del styrdes av omedvetna reflexer.

11.02 50-åringen har sagt att han ”aldrig varit så väck i hela sitt liv”. Verkar det rimligt? undrar advokaten.

– Ja, det tycker jag.

Är det orimligt att han skulle fört er bakom ljuset (under undersökningen)?

– Ja, när varje dag är en kamp att överleva sin ångest så är det orimligt att han skulle kunna ljuga och bära på det också. Vi observerade honom under åtta veckor.

Är det rätt uppfattat att han aldrig varit så rädd i hela sitt liv och att han var övertygad om att pojkarna skulle dödas?

– Ja.

Om han nu uttrycker det som att han ska avvärja hotet, vad tänker han då? Vad har han för avsikt?

– Jag bedömer det så att hans avsikt var att få bort personerna från gårdsplanen.

Innebär det att han har för avsikt att döda någon?

– Nej. Avsikten var att få bort hotet.

Insåg han effekterna av det han gjorde? undrar ordföranden.

– Jag bedömer att han inte har någon möjlighet att reflektera över detta.

11.04 Därmed är förhöret med Peter Andiné slut.