”Målet är inte antal blås”

Samtidigt försvarar polisledningen arbetet med nykterhetskontroller

De poliser som sätter statistiken före säkerheten har missuppfattat sitt uppdrag.

Det säger Ulrika Herbst på Rikspolisstyrelsen.

– Målet är inte antal blås utan att minska antalet skadade och döda i trafiken, säger hon till aftonbladet.se.

En nyskriven rapport visar hur antalet utandningsprov, eller ”blås” har blivit viktigare än att faktiskt få fast rattonyktra förare. Och för att bättra på statistiken ställer sig polisen på de platser där de vet att risken att upptäcka rattfylleri är liten. De flesta kontroller genomförs på förmiddagarna, mellan 09 - 12. Ofta sker kontrollerna på en och samma plats.

Forskarna bakom rapporten menar att arbetet blir ineffektivt och att det inte är avskräckande.

Men Ulrika Herbst, chef på polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen, försvarar systemet.

Avskräckande effekt

– När vi ofta finns ute på gator och torg så har det en avskräckande effekt. Och den som kör påverkad gör det oavsett plats och tid på dagen.

I rapporten citeras poliser om arbetet med nykterhetskontroller. Ett yttre befäl säger: ”Vi ställer oss på platser där vi har störst möjlighet att få många blås. Antal blås är det viktiga. Om vi får en rattfyllerist så är det bra, men det kommer i andra hand.”

Inte acceptabelt, enligt Ulrika Herbst.

– Då har man missat poängen med trafiksäkerhetsarbetet. Även om det till viss del är antalet utandningsprov som räknas så är det viktigt att fylla dem med bra innehåll. Målet är inte antalet blås, utan att minska antalet skadade och döda i trafiken.

Goda exempel

Men enligt henne fungerar arbetet i stort sett bra. Att andelen rattonyktra som åkt fast blivit färre, trots att antalet utandningsprov blivit fler, kan faktiskt ha en positiv förklaring.

– Det kan också tyda på att antalet påverkade förare har minskat. Det finns rapporter som säger att vårt trafiksäkerhetsarbete har påverkat antalet som kör onyktra.

Samtidigt medger hon att polisens arbete för att minska rattonykterheten kan utvecklas och bli bättre.

– Det vi gör är att ta fram goda exempel på hur man kan använda olika metoder. Den här typen av rapporter gör att vi ser över vårt arbete och tittar på hur vi kan förändra det.