Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Laddade ner barn- porr – på rättspsyk

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2011-01-09

De dömda pedofilerna hade fri tillgång till internet

Polisen misstänker att två välkända pedofiler tankat hem barnporr inne på en rättspsykiatrisk klinik.

Båda är dömda för grova övergrepp mot barn – men hade fri tillgång till internet.

– Vi är inte förvånade, säger klinikens säkerhetsansvarige David Wirdelöv.

Den 33-årige mannen dömdes 1999 – i en av Sveriges största barnsexhärvor – för sexuella övergrepp i Örebro mot elva barn i åldern sex månader till tolv år.

Smugglade in

2005 dömdes han på nytt. 33-åringen hade då tankat ner 7 682 barnporrbilder och 14 filmer till en dator han smugglat in på rättspsykkliniken i Växjö. Utrustningen hade han byggt in i en stereoanläggning.

I fredags greps han igen. Polisen misstänker att han nu med en 53-årig sexbrottsling tankat ner barnporr inne på avdelningen Ekudden på rättspsykiatriska kliniken i Växjö.

Ekudden är en öppen avdelning där patienterna har fri tillgång till datorer och internet. Männen placerades där eftersom de ansågs ha gjort framsteg i behandlingen, trots att 53-åringen i våras fick permissioner indragna när han ansågs kapabel att begå nya brott.

– Som sjukvårdsinrättning kan vi inte agera polis. Vi kan bara konstatera att det psykiska tillståndet går åt rätt håll. Om en patient bedriver ny brottslighet har vi ingen rätt att stoppa det, säger säkerhetsansvarige David Wirdelöv.

För tre veckor sedan polisanmälde kliniken sig själv efter rykten om männens brottslighet.

David Wirdelöv vill nu ha bättre möjligheter att frånta intagna rätt till dator och mobiltelefon.

Men enligt Bengt Jarl, psykolog på rättspsykiatriska kliniken i Sundsvall och specialist på sexbrottslingar, är det inte bara att ropa på hårdare lagar.

”Måste bli bättre”

– Jag upplever att vi gör rätt bedömningar men är dåliga på att följa upp dem. Vi måste bli bättre, säger han.

Var det fel att ge de här männen tillgång till internet?

– Hade läkarna fått den fakta de egentligen skulle ha haft tillgång till, skulle patienterna ­definitivt inte ha varit i de här öppna vård­formerna. Med det underlag vi hade så visste vi inte bättre, säger David Wirdelöv.