Utredare stödjer FP:s förslag om tidiga betyg

Regeringens utredare Martin Ingvar går emot svenska forskarnas varningssignaler.

Han stödjer Folkpartiets förslag om betyg från årskurs fyra.

– Tidigare betyg kan väcka elevernas behov tidigare, säger Ingvar.

Folkpartiet har sedan länge meddelat att partiet vill ha tidigare betyg för elever i grundskolan.

Tidigareläggandet av betyg till lägre årskurser har skett i ett första steg till årskurs sex vilket trädde i kraft läsåret 2012-2013.

Utbildningsministern har sedan dess kämpat för att få ner betygen ytterligare till årskurs fyra vilket har kritiserats av både lärarförbunden och vissa svenska forskare. Kritikerna menar att betyg i lägre åldrar inte alls påverkar elevernas resultat i skolan och innebär snarare bara en ökad arbetsbörda för lärarna.

Nu ställer sig regeringens utredare Martin Ingvar bakom Björklunds förslag.

”För en skolas framgång”

Martin Ingvar fick i mars i uppdrag att utreda förslaget och enligt honom har betyg längre ner i åldrarna flera fördelar.

– Tidigare betyg kan väcka elevernas behov tidigare. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att bedömningskultur och lärarskicklighet är de två viktigaste faktorerna för en skolas framgång, säger han.

Tidigare betyg ger bland annat tydligare information till elever och föräldrar om hur det går i skolan vilket kan sporra eleverna, menar han. Däremot påpekar utredaren att betygen bara kan göra skillnad tillsammans med flera andra satsningar.

– Betygens betydelse motiverar lärare att få mer tid för de elever som verkligen behöver mer stöd. Men betygen ensamma är inte en egen lösning utan en del av den samlade bedömningen i skolan.

Ingvars föreslår också att regeringen ska införa ett obligatoriskt bedömningsstöd i svenska och matematik och ett kunskapskrav i läsförståelse, båda i årskurs ett.

”Traditionell uppfattning”

Jan Björklund fanns på plats under pressträffen och kommenterade segern i utredningen direkt. Han betonade vikten av att resultaten i den svenska skolan måste lyftas.

– Det är att lyfta de svenska kunskapresultaten och framför allt för de elever som har det svårt i skolan. Att man tidigt identifierar de eleverna och sätter in mera stöd och hjälp, säger han till Aftonbladet och fortsätter:

– I stort sett hela världen börjar med betyg tidigare än vad Sverige gör. De allra flesta ger betyg från första klass. Vårt grannland Finland ger från trean-fyran. Länder som ligger högt i Pisa börjar väldigt tidigt.

Sverige ligger på 38:e plats i den stora Pisa-undersökningen och Björklund har som mål att vårt land ska hamna tio i topp om tio år.

Men lärarförbunden och viss forskning pekar inte alls i den riktningen i och med tidigare betyg?

– Jag vet att det är en traditionell uppfattning i Sverige att betyg är fel. Jag säger att resten av världen inte kan ha fel och Sverige ensamt ska ha rätt. Samtidigt som Sverige har tagit bort betygen från skolan har betygen de senaste 20 åren sjunkit som en sten.

Ges första gången 2017

Både Ingvars och regeringen går alltså stick i stäv med vad både lärarförbunden och forskarna har larmat om.

– Jag har gjort en genomgång som jag tycker är den relevanta litteraturen på området och jag har landat i den här slutsatsen.

Framför allt lutar sig Ingvars mot internationell forskning.

Vilket är ditt besked?

– Slutsatsen är den som utredningen skriver att det finns en fördel i att få ett formellt bedömningssystem som fungerar och i det innefattar betyg från fjärde klass.

Om Alliansen får förnyat förtroende ska regeringen sänka betygen under nästa mandatperiod.

Martin Ingvar föreslår att betygen sänks till årskurs fyra och träder i kraft läsåret 2016-2017 vilket Björklund ställer sig bakom. Betygen ska ges en gång per år i slutet av varje läsår.

Kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner ska avskaffas.