Krisen i Irak nu på högsta nivån
Uppdaterad 2014-08-15 | Publicerad 2014-08-14
ZAKHO/STOCKHOLM. Den humanitära krisen i Irak är nu på allra högsta nivå enligt FN-mått – men än har omvärlden inte kunnat lösa frågan om hur terrornätverket IS ska stoppas.
I irakiska staden Zakho, intill gränsen mot Syrien, strömmar det flyktingar ner från Sinjarberget.
– Deras vittnesmål är fasansfulla, säger Aftonbladets reporter på plats, Staffan Lindberg.
Katastrofen är ett faktum kring Sinjarbergen i Irak, dit hundratusentals människor tagit till flykt efter att ha jagats från sina hem av terrorsekten IS, Islamiska staten. När de skulle ta sig ner från bergsområdet upptäckte de hur IS omringat dem, och situationen i det svårtillgängliga, stekheta terrängområdet har utvecklats till en humanitär kris.
FN har nu klassat situationen till allra högsta krisnivå, nivå 3, och FN:s särskilde rådgivare Nickolay Mladenov förtydligade ”komplexiteten i den nuvarande humanitära katastrofen”.
Antalet flyktingar beräknas vara omkring 1,5 miljoner.
Bara vid Sinjarbergen tros omkring 70 000 flyktingar ha suttit fast, omringade av IS, utan varken mat eller vatten. En skyddskorridor har öppnats av den kurdiska styrkan peshmerga från bergsområdet ner mot irakiska staden Zakho, där Aftonbladets team befinner sig, och reporter Staffan Lindberg och fotograf Urban Andersson berättar om fasansfulla vittnesmål.
”Gått förbi döda barn”
Enligt nyhetsbyrån AP kan omkring 45 000 av de flyktingar som varit fast på berget ha tagit sig ut genom skyddskorridoren.
– Det fullkomligt väller ner flyktingar från berget. Deras berättelser om vad de lämnat ifrån sig i bergsområdet är fasansfulla. De har gått förbi döda barn, döda äldre, svårt sjuka människor, som de inte kunnat ta med sig. De har fått lämna kvar de svagaste, säger Staffan Lindberg.
Helikoptrar från den amerikanska och irakiska militären lämnar då och då mat- och vattenpaket, men hjälpen kommer för sent.
– De gör förstås vad de kan, men många helikoptrar står helt still, säger Staffan Lindberg.
Samtidigt sa USA:s försvarsminister Chuck Hagel enligt nyhetsbyrån AP under torsdagsmorgonen svensk tid att man inte kommer att utöka räddningsaktionen eller evakuera vid Sinjarbergen eftersom det är färre flyktingar än man först beräknat kvar på berget.
– Det är mindre troligt att vi kommer att genomföra någon specifik humanitär räddningsaktion, sa han enligt AP, samtidigt som han betonade att ett visst hjälpbehov förstås finns kvar.
Flyktinggrupperna som Aftonbladets team möter tar sig ner från berget och över en militärbro in mot kurdiskkontrollerat område i Syrien, längs Tigrisfloden. Där hämtas de av en buss eller lastbil och körs vidare till flyktingläger.
Även den turkiska gränsen ligger i närheten – men den är stängd.
Många av de människor som Aftonbladets team möter vädjar om omvärldens hjälp.
– Alla säger att världen måste göra något, annars kommer många många människor att dö. De struntar nog i vem som hjälper, de vill bara att någon ska reagera, säger Staffan Lindberg.
Ingen större luftoperation
FN:s säkerhetsråd sa i går att man stödjer den nyligen nominerade premiärministerkandidaten, shiamuslimen Haider al-Abadi, och hoppas att han ska få forma en ny ”inkluderande regering” som kan mota hotet från den sunnimuslimska terrorsekten IS. Den hårt kritiserade föregångaren Nuri al-Maliki har samtidigt överklagat beslutet om att bli ersatt och sagt att han vägrar avgå.
Samtidigt som IS fortsätter att strida kring Syrien och Iraks nordvästra områden för att ta över byar och städer och fördriva irakier, shiamuslimer, kristna minoriteter, yazidier och flera andra mindre grupper har USA ännu inte kunnat ge besked om några ytterligare styrkor kommer att skickas till Irak.
Tidigare har landet bistått med amerikanska flygvapen i syfte att bomba mot jihadistområden och hjälpa de kurdiska gerillasoldater, peshmerga, som strider mot IS. Men någon större luftoperation ser det inte ut att bli från USA:s sida.
Presidenten Barack Obama har endast beviljat den mindre luftstyrkan för att stötta peshmerga. Presidenten, som gick till val på att avsluta USA:s invasion av Irak från 2003, har också tydliggjort ett flertal gånger att det inte är aktuellt med amerikanska marktrupper i Irak.