”Jag ska ta reda på var din familj är”
Djurskyddshandläggare utsätts för hot och våld i arbetet
Publicerad 2020-01-29
Ett hund far illa. Någon har anmält till länsstyrelsen och djuret ska omhändertas.
Lotten faller på länets djurskyddshandläggare som möts av hot och hat. Något som ser ut att bli vanligare nu när de också är ansvariga för att omhänderta de vanvårdade djuren.
Ungefär 100 fall av hot, kränkningar eller våld inträffade mot djurskyddshandläggarna i Sverige 2018. Siffran beräknas vara ungefär densamma nu när 2019 sammanställs.
De som är ansvariga för att ingripa när ett djur av en eller annan anledning far illa upplever en delad vardag. Oftast möts de av ansvarfulla djurägare som kärleksfullt vårdar sina djur.
Hotat privatliv
Men ibland begår ägarna hellre grova våldsbrott än låter någon komma emellan dem och deras husdjur. Elisabeth Schöning är chef för sju djurskyddshandläggare vid länsstyrelsen i Uppsala län. De blir, i sitt arbete, måltavla för djurägare som är på väg att bli av med det de håller allra kärast.
– Det är en stor frustration såklart. Man känner att ens privatliv är hotat och man riskerar att vi ska ta ens djur. Det vet ju alla som har djur att det är mycket känslor kopplade till den, säger Elisabeth Schöning.
Hon har arbetat med djurskydd i över 20 år. De flesta av dem som handläggare, ansvarig för inspektioner. Många gånger sker kontrollerna på ren rutin, så kallade normalkontroller, hos bönder som har djur för livsmedelsproduktion. Men det kan också röra sig om hembesök hos personer där någon larmat om missförhållanden.
– Det är en väldig inskränkning att vi kommer in i människors hem. Trots att många inte vill ha in folk så har vi den rätten. Vi ger oss ju in i människors privata sfärer.
Sönderslagen telefon
Årligen genomför Länsstyrelsen i Uppsala runt 250 kontroller. Hälften är just normalkontroller och hälften är anmälningskontroller. I vissa av anmälningsfallen blir djurägaren så upprörd att det leder till hot eller våld.
– Det sker en handfull varje år, sju eller åtta stycken, säger Elisabeth Schöning.
Vad är det som kan hända?
– Det är ett stort spann. Det kan vara allt ifrån rena hot mot ens person eller familj. Till att någon hotar att skada sig själv eller ta sitt liv.
”Jag hoppas du har barn”
Det har hänt att Elisabeth vid kontroller blivit blockerad av bilar, fått sin telefon sönderslagen eller att personer uppträtt på hotfulla sätt. Elisabeth har själv aldrig blivit uppsökts privat utanför jobbet. Annat är det för hennes kollegor.
Aftonbladet har fått ta del av en anmälan från december som visar hur en handläggare, som tillsammans med polis, gjort besök hos ett par för att omhänderta deras hund. Där framgår det hur det mottas slag mot polisen, att en person uppmanas hämta ett gevär och att Länsstyrelsen ska eldas ner. Djurägaren sa också: ”Jag ska ta reda på var din familj är, jag hoppas du har barn för då kommer de att ligga jävligt illa till”.
Omhändertagande av hundar
Det är just omhändertagandet av hundar som Elisabeth Schöning ser som en bidragande faktor till att incidenterna inte ser ut att bli färre.
– Vi fick ett utökat uppdrag 2018. Förr var det polisens uppdrag att hämta djur som far illa. Nu är det vi som gör det, samma sak med farliga hundar som bits.
– Det vi kan se hos oss är att många tillbud vi har kan kopplas till verkställande av omhändertaganden av just det. Det är då de stora och starka känslorna kommer ut, säger Elisabeth Schöning.
Nödradio och poliseskort
Länsstyrelsen har flera åtgärder för att minimera riskerna i den utsatta situation som djurskyddshandläggarna arbetar. De har med sig poliser, de har samma radiosystem för nödanrop som polisen och de har möjlighet att placera ut vakter, eller nödradio, i handläggares hem vid fall av allvarliga hot. Det senare är något som Elisabeth sett hända.
– Vi gör alltid en avvägning om det kan vara läge att ta med nödradion hem till någon, det kan också vara läge att ha en väktare hemma. Det har hänt i Uppland för ett par år sen.
När det kommer till att minimera risken för de som arbetar med djurskydd så tror Elisabeth att mycket handlar om att inte nöja sig med de åtgärder som finns.
– Vi kan inte luta oss tillbaka. Att arbeta med säkerhetsrutiner är ju en del. Det andra hänger ju inte på oss. Det är ju människorna vi möter. Människors relation till djur är alltid stark, säger Elisabeth Schöning.
