"Ett vaccin i början av nästa år"

helskärm

Ett vaccin mot coronaviruset kommer i början av nästa år, kanske redan i januari, tror vaccinsamordnaren Richard Bergström.

Men frågan är hur effektivt detta vaccin blir och om det måste kompletteras med andra vacciner.

Ända sedan mitten av juni, då Richard Bergström utsågs till Sveriges vaccinsamordnare, har allt gått i en "rasande fart", säger han.

– Vi kommer att ha flera avtal klara de närmaste veckorna, vilket är fantastiskt på så kort tid. Överlag visar det här att när det gäller, så gäller det.

Efter det att regeringen beslutat att Sverige ska delta i EU-gemensamma upphandlingar av vaccin så sker dessa tillsammans med sju andra EU-länder. I förhandlingsgruppen ingår, förutom Sverige, Tyskland, Italien, Frankrike, Nederländerna, Polen och Spanien.

Det eller de vaccin som visar sig fungera kommer sedan att fördelas mellan EU:s länder efter folkmängd.

Som svensk representant förhandlar Bergström direkt med olika läkemedelsföretag för att få fram optioner – löften – om att få köpa ett antal doser vaccin. Därefter ska europeiska läkemedelsverket godkänna vaccinet och bestämma vilka patientgrupper som det ska användas för. Sedan är det upp till varje land att själv bestämma hur de tilldelade doserna ska fördelas.

– Dessutom kommer det inte bara bli ett vaccin, utan flera, med olika beredningar för olika patientgrupper. På så sätt finns det ingen enskild "kö" av länder som väntar på vaccin. Det finns en massa köer, eller inga alls, beroende på hur man ser på saken, säger Richard Bergström.

Grisen i säcken

Ett problem i sammanhanget är att de olika länderna, inklusive Sverige, nu sluter avtal om vacciner som ingen, inte ens forskarna själva, vet om de fungerar eller inte.

TT: Vi köper grisen i säcken, eller?

– Vi försöker sluta avtal med flera olika tillverkare och risken finns att vi använder svenska pengar till något som visar sig inte fungera, men det ligger i sakens natur, säger Richard Bergström.

I princip finns det tre sätt, eller plattformar, som företagen använder sig av vid framtagningen av ett vaccin. Det finns dels en proteinbaserad metod, dels en metod där man utgår från mRNA, det vill säga en arvsmassesekvens, som kroppen läser av till ett protein och som immunförsvaret – förhoppningsvis – sedan reagerar på.

– Fördelen med dessa är att man kan tillverka stora volymer på förhållandevis kort tid. Miljarder doser inom loppet av ett halvår, säger Richard Bergström.

Oxfordvaccin

Det vaccin som Sverige är närmast att sluta avtal med är det så kallade Oxfordvaccinet som tagits fram av forskare vid Oxford University, med hjälp av Astrazeneca. Det är ett så kallat vektorbaserat vaccin där man tar hjälp av ett vanligt förkylningsvirus för att ta sig in i cellerna. I virusets arvsmassa finns en sekvens för ett protein som kommer från coronavirusets yta och som man vill att immunförsvaret ska reagera på.

Detta vaccin har redan passerat de första kliniska prövningarna och ligger i startgroparna för den sista då vaccinets effektivitet och säkerhet ska testas i en större grupp människor.

En nackdel med denna strategi är dock att risken finns att kroppen reagerar på förkylningsviruset och bildar immunitet mot detta, och inte bara coronaviruset. I så fall kommer vaccinet inte fungera om det behöver ges en gång till, eftersom kroppen blivit immun mot vektorn.

– I så fall kan man bara ge detta vaccin en gång. Man får bara en chans, säger Richard Bergström.

Hel arsenal

De olika tillvägagångssätten har olika för- och nackdelar. Men alla svårigheter till trots tror Richard Bergström på ett vaccin i början av nästa år, kanske redan i januari.

– Hur effektivt det blir, vet vi inte, men så småningom, kanske i slutet av nästa år, tror jag att vi kommer att ha en hel arsenal effektiva vacciner som vi kanske kommer att ge i olika kombinationer och blandningar till olika patientgrupper. Kanske kommer skyddet att bli så kortvarigt att de kommer att behöva ges varje år, ungefär som vi gör med influensavaccinet i dag. Jag hoppas bara att så många inte kommer att dö under tiden.

En farhåga är att framtagningen av dessa vacciner går så snabbt att säkerheten hotas. Men enligt Richard Bergström är det inte säkerheten som företagen tummar på, utan ledtiderna som har komprimerats.

– Att det går fort handlar inte om att studierna är färre eller mindre, och jag har tilltro till att den europeiska läkemedelsmyndigheten inte godkänner ett vaccin som inte är tillräckligt säkert. Men det där är alltid en avvägning, mellan nytta och risk.

TT: Är det vacciner som är den långsiktiga lösningen på den här pandemin?

– Jag har alltid trott det, något som stärkts ju längre vi kommit (i pandemin) och sett att viruset är välkonserverat och inte förändrar sig, vilket talar för att det kommer att fungera med ett vaccin.